 |
 |
 |
| - reseguider och dagböcker |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||||
|
Sevärt på Sydön
|
 |
||
Enligt maorilegenden var Sydön den kanot Maori åkte i när han drog upp den stora fisken Nordön ur havet, och Stewart Island var kanotens ankare. Ön befolkades så sent som i mitten på 1500-talet av maorierna. På grund av det strängare klimatet var det inte lika många flyttade hit, de kom främst hit för att hitta greenstone. Sydöns maoriska namn är därför Te Wahi Pounamu, "Landet där man hittar greenstone". Southern Alps på Sydön var det första Europa såg av Nya Zeeland när holländaren Abel Tasman seglade förbi den 13 december 1642. Han fortsatte norrut längs västkusten, rundade Cape Farewell och landade till slut i Golden Bay i nuvarande Abel Tasman National Park. Men maorierna var inte så välkomnande och rammade en av hans båtar och klubbade ihjäl fyra av hans män. Tasman lämnade Nieuw Zeeland och kom aldrig tillbaka. 1769 kom nästa europeiska expedition och britten James Cook blev den förste att landstiga och utforska Nya Zeeland. Sydön är enligt många det vackraste Nya Zeeland har att erbjuda med de magnifika fjordarna, bergen, glaciärerna, det unika djurlivet, regnskogarna och den vilda kusten. |
||||
| Picton | ||
|
Det är i Picton man hamnar när man tagit färjan från Nordön.
Den lilla orten ligger inklämd mellan höga berg inne i en vik
i Queen Charlotte Sound. Picton har en europeisk atmosfär. Längs dess huvudgata, High Street, ligger ett flertal restauranger, caféer och butiker. Picton Museum (London Quay) berättar om James Cooks besök till det yttre sundet på 1770-talet och valfångsteran som började på 1820-talet. Nere i hamnen ligger en vacker park med palmer och naturligvis vacker vy över Queen Charlotte Sound. Sidan om varandra ligger två sevärdheter med havsanknytning. Edwin Fox Maritime Museum (Dunbar Wharf) har sjöfartsutställningar och entrén utgörs av handelsfartyget Edwin Fox, byggt i Indien 1853. Det användes för att föra över immigranter från Europa till Nya Zeeland mellan 1873 och 1880 och var det sista och enda kvarvarande som forslade straffångar till Australien 1858. 1897 hamnade hon i Picton och hade då gjorts om till kylfartyg. Mer info: www.edwinfoxsociety.co.nz Eco World Picton Aquarium (Picton Foreshore) visar det marina livet i hela Marlborough Sounds och även Nya Zeeland. Man kan få se världens minsta pingvin, Little Blue Penguin, fåglar, sjöhästar och andra fiskar samt röra den levande fossilen, tuataran. Mer info: ecoworldnz.co.nz Ett antal vandrings- och cykelleder startar i hamnen, t.ex. upp till reservatet Victoria Domain och ut till The Snout, den höga udden mellan Picton Bay och Waikawa Bay. Mer info: www.visitpicton.co.nz |
|
| Marlborough Sounds | ||
| Främsta anledningen till att man stannar i Picton är för att besöka Marlborough
Sounds, som är resultatet av ett stort flodsystem som översvämmats.
De gröna kullarna med sina spetsiga vikar och det djupblå vattnet
är så vackert att man tappar andan.
Den populära 71 km långa
vandringsleden Queen Charlotte Track som erbjuder magnifik
utsikt över Marlborough Sounds. 3-4 dagar krävs för hela
sträckan mellan Ship Cove och Anakiwa, men det är vanligt att
man väljer en del som en dagsvandring. Båtar avgår från
Picton till valfri utgångspunkt och hämtar sedan upp på
en annan. De kan även frakta packning om man väljer att övernatta
på vägen. Mer info: www.qctrack.co.nz Med vattentaxi kan man även ta sig till flera andra öar och vikar i området. Motuara Island utanför Ship Cove är ett naturreservat med ett fantastiskt rikt fågelliv. D'Urville Island, längst ut i Marlborough Sounds är en stor ö där man främst sysslar med jordbruk. Som besökare erbjuds man fiske, terrängcykling, kajakpaddling och dykning. Norr om Havelock sträcker sig den mer okända vandringsleden Nydia Track och Nydia Walkway. Marlborough är Nya Zeelands främsta vindistrikt. Kring Blenheim och Renwick finns ett 50-tal vingårdar och många är öppna för allmänheten. Det erbjuds vinprovning och ibland övernattning. Mer info: www.destinationmarlborough.com |
|
|
| Nelson & Nelson Lakes National Park | ||
|
Fiskestaden Nelson, som döpts efter amiral Horation Nelson som besegrade de
spanska och franska flottorna i slaget vid Trafalgar 1805, har blivit en stor turistort och sägs
vara landets soligaste stad. Huvudgatan, Trafalgar Street, har fått namn efter slaget.
Centrum är vackert och det finns många affärer, restauranger,
caféer, nattklubbar och gallerier. Det äldsta och mest kända
konstgalleriet är Suter Art Gallery (208 Bridge Street)
med nationellt viktiga samlingar och Nelson-biskopen Suters egen samling.
Mer info: www.thesuter.org.nz Nelson är Nya Zeelands näst äldsta stad och längs South Street ligger vackra gamla viktorianska hus från 1860-talet. De byggdes som arbetarbostäder och några är idag hotell. Mer om Nelsons historia kan man lära sig på Nelson Provincial Museum (Trafalgar Street/Hardy Street). Nelson har många parker och trädgårdar som Queens Gardens som anlades 1887, den japanska trädgården Miyazu (Atawhai Drive), Isel Park söder om centrum och krigsminnet Anzac Park (Rutherford Street/Halifax Street) med blomsterplanteringar, höga palmer och ett gravmonument. Kyrkor är också något det finns gott om, ett exempel är Christ Church Cathedral (Trafalgar Street) som byggdes mellan 1925 och 1972. Kyrkan ligger uppe på en kulle, Church Hill, som en gång var en maorisk fästning. Det finns också massor av aktiviteter i Nelson, t.ex. ridning, golf, cykling, kajakpaddling, glidflygning och segling. Mer info: www.nelsonnz.com Söder om Nelson ligger Nelson Lakes National Park, med sina höga berg och breda floddalar. De utgör den norra delen av bergskedjan som sträcker sig längs hela Sydön, Southern Alps, och topparna når upp till 3 000 m.ö.h. Sjöarna och floderna i parken är glaciärsprickor fyllda med kallt klart vatten. Här erbjuds både bad- och fiskemöjligheter förutom vandring, klättring, kajakpaddling, segling och till och med skidåkning på vintern. Mer info: www.doc.govt.nz/parks-and-recreation/places-to-go/nelson-tasman/places/nelson-lakes-national-park |
|
| Abel Tasman National Park | ||
|
Nelson är en utmärkt bas för utflykter till Abel
Tasman National Park, 75 km nordväst. Det är Nya Zeelands
minsta nationalpark, men definitivt en av de populäraste. Parken är
känd för sina fantastiska gyllene sandstränder, natursköna
vandringsleder, klippor och gröna skogar. Det vanligaste är att
man åker till startpunkten med båt och vandrar till slutet där
en buss väntar. Men det finns också båtturer längs
kusten och kajakturer eller en kombination av kajak och vandring. Under
kajakturerna har man stora chanser att se sälar, delfiner och pingviner samt
den karaktäristiska Split Apple Rock, en rund stenbumling som klyvts
på mitten. Den ligger 50 m från stranden mellan Kaiteriteri och Marahau i södra delen av parken. Det finns både en led längs kusten, Coast Track, och en i inlandet, Inland Track, och de två möts både i norr och i söder. Kustleden är 51 km lång och tar i sin helhet 3-4 dagar att gå. Men med vattentaxi kan man bli avsläppt och upphämtad var som helst och kan välja en lagom dagsvandring. Den vackraste och mest populära sträckan går mellan Bark Bay och Torrent Bay och tar 2,5 timmar. Här finns en mängd fantastiska stränder och underbara vyer över t.ex. Frenchman Bay och Boundary Bay. Förbi nästa bukt, Anchorage, når man den vackra hästskoformade Te Pukatea Bay. Men även i norra delen av nationalparken, kring Wainui Bay, Mutton Cove och Awaroa Bay, finns lång vackra stränder. Vid Tonga Island utanför Onetahuti Beach finns ett sälområde. Sträckan från Onetahuti Beach via Awaroa Inlet och Totaranui till Mutton Cove tar 5,5 timmar. Inlandsrutten är mer krävande och tar drygt 5 dagar. Det är också högre höjd och vädret mer skiftande. Några sevärdheter här är Wainui Falls strax utanför Totaranui och Harwood's Hole, ett 176 m djupt vertikalt marmorschakt, en kort vandring från Canaans parkering. Mer info: www.abeltasman.co.nz |
|
| Westland & Mount Cook National Parks | ||
|
Sidan om varandra ligger de båda nationalparkerna Westland/Tai Poutini
och Mount Cook/Aoraki. 1 175 km² stora Westland/Tai Poutini National
Park sträcker sig längs Sydöns västkust från
Sydalpernas översta del. Den är känd för sina höga
bergstoppar på 3 500 m, djupa glaciärer, regnskog och vackra
sjöar. Längst norrut ligger Okarito Lagoon, Nya Zeelands största naturliga våtmarksområden. Här finns ett mycket rikt fågelliv, exempelvis den sällsynta vita hägern som häckar i september-oktober. Mängder av turister kommer hit för att vandra på de 13 km långa Franz Josef och Fox Glaciers. Glaciärer är tjocka ismattor som bildas på land och sakta rör sig nedför med omkring 1,5 m per dag, vilket är tio gånger snabbare än de schweiziska glaciärerna. Glaciärerna växer av snö som inte hinner smälta undan och lägger sig på lager i sänkor på hög höjd, var den kondenseras och bildar en blåaktig is. Denna rör sig nedåt under sin egen vikt, spricker och drar med sig morän som gräver ur berget och skapar u-formade dalar. Glaciärerna i Westland är unika eftersom de rör sig nedför områden med ständig snö till regnskog nära kusten endast 300 m.ö.h. Det finns korta och längre vandringsleder man kan ta för att få fin utsikt över glaciärerna, men att vandra på dem bör man göra under organiserade former, det finns halvdagsvandringar, heldags- vandringar, isklättring och heli-hikes som kombinerar vandring och helikopterfärd. Vill man inte vandra men ändå komma närmare kan man nöja sig med en helikopter- eller flygtur med eller utan fallskärmshopp. Franz Josef Glacier uppkallades efter den österrikiske kejsaren av österrikaren Julius Haast som blev den förste europén att besöka glaciären 1863. Franz Josef Village ligger 5 km från glaciären och är det största samhället. Här finns flera boendealternativ, affärer etc. och är den populäraste utgångspunkten. Det tar ca en timme att vandra från byn upp till glaciärens slut. Bra utsiktspunkter är bl.a. Sentinel Rock (20 min ToR från parkeringen) och Roberts Point (5 timmar ToR från parkeringen). 25 km söderut ligger Fox Glacier som uppkallades av premiärministern Sir William Fox, när han var på besök 1872. Det är parkens största glaciär och har större risk för sten- och isras, men å andra sidan är promenaden kortare och man kommer närmare isen. De främsta utsiktspunkterna nedanför glaciären är Chalet Lookout (1,5 timme ToR från parkeringen vid Swing Bridge, 3,5 km från byn) och Fox Glacier Lookout var man sedan kan fortsätta fram till glaciärmynningen. Mer info: www.glaciercountry.co.nz. Guidade turer och heli-hikes: www.franzjosefglacier.com och www.foxguides.co.nz C:a 6 km utanför Fox Glacier Village ligger den sagolika Lake Matheson där bergen Mount Cook, Mount Tasman och Mount La Perouse speglar sig i den skogsomslutna sjön. Vyn är som bäst en klar och vindstilla morgon. Det tar omkring en timme att promenera runt sjön. I södra delen av Westland National Park ligger Copland Valley som genomborras av den isblå Copland River. Längs floden sträcker sig den populära vandringsleden Copland Valley Track, som tar tre dagar att tillryggalägga. På sluttningarna av Copland Range intill finns en låglandsregnskog som kan existera tack vare regionens rika nederbörd. Det är en podocarpusskog med mycket ormbunk och flera endemiska arter. Aoraki/Mount Cook National Park har fått sitt namn efter Nya Zeelands högsta berg, Aoraki eller Mount Cook, 3 754 m.ö.h. Fram till 1991 var berget 10 m högre men en våldsam lavin skalade av bergstoppen. Nationalparken bildades 1953 och är 700 km² stor. Här finns hela 19 bergstoppar över 3 000 m och 40% av hela parken täcks av glaciärer. Den största och längsta är den 29 km långa och 1,6 km breda Tasman Glacier, populärt för helikopterskidåkning. I övrigt finns det bra möjligheter till vandring, klättring och åka på flygturer. Mer info: www.doc.govt.nz/parks-and-recreation/places-to-go/canterbury/places/aoraki-mount-cook-national-park |
|
| Mount Aspiring National Park | ||
|
Mount Aspiring är med 3 555 m² Nya Zeelands tredje största nationalpark
och sträcker sig från Haast River i norr till Fiordland i söder.
Området besöktes först av maorierna som kom hit för att leta mat och jade.
Parken har ett växlande landskap med snö- och glaciärtäckta
berg, floder och skogsdalar. Det är ett paradis för vandrare och är
även känd för sitt fågelliv, framför allt kea, klippgärdsmyg
och blåand. Ändå tillhör den landets minst besökta nationalparker. Mitten utgörs av det pyramidformade berget Mount Aspiring/Tititea 3 033 m.ö.h. I södra delen av parken ligger rundvandringsleden Dart-Rees Track som passerar Rees River och Dart River och nås från Lake Wakatipu. Den tar 4-5 dagar och är ganska krävande, men erbjuder ett magnifikt bergslandskap. En annan vandringsled är den 32 km långa Routeburn Track som förenar Mount Aspiring med Fiordland National Park (se nedan). I norra delen kan man via en kort stig från State Highway 6 nå det vackra vattenfallet Thunder Creek Falls som störtar 30 m ned från en skåra i berget. På andra sidan vägen leder bron Gates of Haast över Haast River som forsar nedför en brant ravin. Strax söderut kommer det 563 m höga Haast Pass som leder förbi branta bergväggar som vattenfall kastar sig utför. Flera promenadstigar utgår från vägen. t.ex. den 1,5 km långa Blue Pools Walk som leder genom en silverbokskog till ett antal kristallklara azurblå sjöar av glaciärvatten. Passet uppkallades efter den tyske upptäcktsresanden Julius von Haast, geolog för provinsen Canterburys regering i mitten av 1800-talet. Mer info: www.doc.govt.nz/parks-and-recreation/places-to-go/otago/places/mount-aspiring-national-park |
|
| Wanaka | ||
|
Väster om nationalparken ligger de vackra sjöarna Lake Hawea och Lake Wanaka med sitt
klarblå vatten. Lake Hawea avgränsas från Lake Wanaka genom
ett smalt 35 km långt sund. Det är en av Sydöns vackraste sjöar och särskilt
känd för örings- och laxfiske. Området tillhör Nya Zeelands soligaste och Lake Wanaka och staden Wanaka är populära turistmål både vinter och sommar. Det saknas inte aktiviteter och man kan välja på bl.a. fiske, jetboating, segling, vattenskidåkning, fallskärmshoppning, vandring, forsränning, hängflygning, klättring, canyoning, cykling och skidåkning. Här ligger skidsystemen Treble Cone, Cardrona Alpine Resort, Snow Park samt Snow Farm med Nya Zeelands enda längdspår. 2 km utanför stan ligger Puzzling World med en stor 3D-labyrint, optiska illusioner, pusselcenter, hologramsal och ett lutande klocktorn. Mer info: www.puzzlingworld.co.nz Vid flygplatsen, 10 km väster om staden, hittar man National Transport & Toy Museum med en av världens största privata samlingar av bilar, flygplan och leksaker och Warbirds & Wheels, ett museum med stridsflygplan, veteranbilar, bildkonst och en återskapad 50-talsdiner. Vid påsk vartannat år arrangeras den populära flygshowen Warbirds over Wanaka med uppvisningar av gamla och nya stridsflygplan och besök av kända flygare. Mer info: www.warbirdsoverwanaka.com Mer info: www.lakewanaka.co.nz |
|
| Queenstown | ||
|
Queenstown ligger vackert intill Lake Wakatipu med bergskedjan Remarkables i bakgrunden. Det var under guldruschen på 1860-talet man grundade
staden, som idag mest är en välbesökt, men charmig turiststad. Lake Wakatipu är en glaciärsjö som höjs och sänks upp till 7 cm var femte minut. Det kalla vattnet inbjuder inte till bad, men däremot till stillsamma båtturer med hjulångaren TSS Earnslaw från 1912 eller vindsurfing. En glaciär har skapat en halvö av morän där man anlagt Queenstown Gardens (Park Street), med stora gräsmattor, granar och rosrabatter. I centrala Queenstown finns ett antal koloniala byggnader från 1800-talet, bl.a. på gågatan Queenstown Mall med sina caféer, restauranger och butiker. The Mall leder till Maintown Pier med Underwater Observatory (Rees Street), en observationsplats 5 m under vattenytan där man kan se de olika fiskarna som lever i sjön, däribland de stora nyzeeländska långfenade ålarna, och om man har tur de roliga störtdykande svarta krickänderna. Nordväst om centrum kan man ta linbanan Skyline Gondola (Brecon Street) upp till Bob's Peak, 790 m.ö.h, varifrån man har en fantastisk utsikt över Queenstown, Remarkables och Lake Wakatipu. Sedan kan man välja att ta sig ned på en "luge", en liten kälke utan medar. Mer info: www.skyline.co.nz Nedanför linbanestationen ligger Kiwi and Birdlife Park (Upper Brecon Street) som hyser nationalfågeln kiwi och andra utrotningshotade inhemska fåglar samt inhemska ugglor, den stora alpina papegojan kea och den nyzeeländske styltlöparen. Här föder man upp fåglar och släpper ut dem i det fria samt rehabiliterar skadade fåglar. Dessutom kan man se olika ödlor, t.ex. den levande fossilen, tuataran. Det erbjuds också djurshower och Maori Hunting Village där man får lära sig mer om maorierna som moajägare och greenstonesamlare. Mer info: www.kiwibird.co.nz För många är dock Queenstown förknippat med äventyrsaktiviteter och det är också Nya Zeelands äventyrshuvudstad. Det är inte mycket en adrenalinkickjägare inte finner här: vattenskidåkning, vindsurfing, forsränning, jetbåtsturer, skidåkning, hängflygning, fallskärmshoppning och den mest självklara - bungyjumping. Det var på den 43 m höga Kawarau Bridge, drygt 3 mil öster om Queenstown, AJ Hackett startade världens första kommersiella bungyjump 1988. Här görs fortfarande de flesta bungyhoppen, men andra ställen är den 143 m höga Nevis, sydost om Kawarau, och 47 m höga Ledge Bungy från Bob's Peak i Queenstown. Mer info: www.bungy.co.nz Kring Queenstown finns två liftsystem: Coronet Peak och The Remarkables. Längre norrut, kring Wanaka finner man ytterligare fyra. Säsongen sträcker sig från början av juni till början av oktober. Mer info: www.queenstownnz.co.nz |
|
| Fiordland National Park | ||
|
Fiordland National Park är med sina 21 000 km² Nya Zeelands största nationalpark
och täcker hela den sydvästra delen av Sydön. Parken består
av skogar och vatten; 14 fjordar och fem stora glaciärsjöar, omringade
av regnskogstäckta berg. Fjordarna bildades av att glaciärer under
ett antal påföljande istider holkat ur dalar som sedan översvämmats
av havet då isen smält och havsytan stigit. Parken har ett rikt djurliv med bl.a. delfiner, sälar och inhemska fåglar som den nyzeeländske tofspingvinen och den ovanliga gulögda pingvinen. I östra delen sträcker sig Lake Te Anau, Sydöns största glaciärsjö, 61 km lång och 417 m djup. Byn Te Anau är Fiordlands kommersiella centrum och en bra bas för utflykter i nationalparken. Med en båt över Lake Te Anau når man Te Anau Glowworm Caves, som är ett 200 m långt kalkstensgrottsystem med vattenfall, vattenbassänger och lysmaskar som använder ljus för att fånga insekter att äta och liknar små glödlampor. De flesta besökare kommer för en båttur i den 16 km långa Milford Sound, vars kännetecken är det 1 692 m höga pyramidformade Mitre Peak, världens högsta havsklippa, som fått sitt namn av att den liknar en biskopsmössa. Bergen längs fjorden reser sig upp till 2 750 m.ö.h. och nedför kastar sig fantastiska vattenfall som det 160 m höga Bowen Falls och 146 m höga Sterling Falls. Då det regnar 6 meter om året i Milford Sound ligger det ett flera meter tjockt lager sötvatten ovanpå saltvattnet undertill. Lagret filtrerar en stor del av solljuset och bidrar till att många djupvattensarter lever förhållandevis nära vattenytan. Milford Deep Underwater Observatory sträcker sig fyra våningar under vattenytan och visar upp många av de djur som finns i fjorden, exempelvis den ovanliga svarta korallen, röd korall, anemoner, sjöstjärnor, stora hästmusslor och fiskar. Den 121 km långa vägen mellan Te Anau och Milford Sound, Milford Road, har fått världsarvsstatus för den vackra och växlande naturen med skogar, berg och alpfloder. Från sidovägar når man exempelvis Mirror Lakes, som klara dagar ger vackra speglingar av det omgivande landskapet på vattenytan, och Chasm Walk, en 20 minuters vandring till en plats där Cleddau River forsar genom en smal klyfta och skapar djupa fall och en naturlig stenbro. 19 km öster om Milford Sound ligger den 1 207 m långa Homer Tunnel som byggdes 1935-1954. Efter tunneln har man fantastisk utsikt över Cleddau Valley när vägen går brant nedför. Längre söderut ligger Doubtful Sound, 40 km lång och 421 m djup och därmed Fiordlands största och djupaste. Den döptes av kapten James Cook år 1770, för att han var tveksam om han säkert skulle kunna segla in och ut genom det smala inloppet. Fjorden är betydligt mer isolerad och oförstörd än Milford Sound och både naturen och djurlivet är storslagna. Det är också lite besvärligare att ta sig hit eftersom måste ta två båtturer och en busstur. Resan börjar vid Pearl Harbours marina på Waiau River och leder över Lake Manapouri, bussturen löper genom en 2 km lång spiralformad tunnel till det enorma Manapouri kraftstations generatorhall, 213 m under berget. Kraftstationen är byggd för att utnyttja höjdskillnaden mellan Lake Manapouri och Doubtful Sound och skapa en naturlig damm. Bussturen leder sedan över den 22 km långa Wilmot Pass Road, förbi det 365 m höga vattenfallet Cleve Garth Falls, genom en regnskog och upp till den 670 m höga toppen på Wilmot Pass Summit. Sedan bär det av nedåt till Deep Cove. Härifrån utgår båtturerna på fjorden. Här får man se storslagna berg som Commander Peak, djupa skogar, fantastiska vattenfall, en bofast koloni av flasknosdelfiner, pingviner som häckar i oktober-november och ute på öarna vid fjordens inlopp lever pälssälar. Vill man upptäcka mer av Fiordland och har gott om tid kan man vandra längs någon av de natursköna vandringslederna. Den populäraste är den 54 km långa Milford Track som kanske bjuder på Nya Zeelands vackraste landskap. Leden tar 4 dagar, börjar vid Lake Te Anaus nordspets och passerar bl.a. Clinton Valley, Mackinnon Pass och Giant Gate Falls innan den slutar i Milford Sound. Ett rekommenderad sidospår på 1,5 timme tur och retur leder till det 630 m höga Sutherland Falls, Nya Zeelands högsta vattenfall, som en gång troddes vara världens högsta. Milfordvandringen måste bokas minst ett år i förväg och ska följa en strikt planerad dagordning. Båtar till leden avgår från Te Anau Downs eller Te Anau. Bokas måste också den 32 km långa Routeburn Track som tar 2-4 dagar och förenar Fiordland National Park och Mount Aspiring National Park. Leden är en del av en gammal rutt maorierna vandrade för att hitta jade. Den passerar genom skog till en subalpin terräng vid Key Summit, som erbjuder storslagen utsikt, innan den går nedför till Mackenzie Basin. Därifrån korsar den Harris Saddel och leder slutligen nedför genom Routeburn Valley och slutar vid Lake Wakatipu. Hollyford Track är 56 km lång och tar 4-5 dagar. Den följer Hollyford River till Tasmanhavet genom låglandsskog nedanför höga berg. Kepler Track är en 67km lång rundvandring på 3-4 dagar. Den följer Lake Te Anau och leder sedan uppåt till Mount Luxmore, var man har magnifik utsikt, och sedan ned till Lake Manapouri. Vandringen måste bokas på sommaren. Mer info: www.fiordland.org.nz |
|
| The Catlins | ||
|
En vindlande kustväg mellan Invercargill, på Sydöns sydspets,
och Dunedin passerar detta storslagna naturområde med antika skogar,
vackra vattenfall, pittoreska bukter och stränder, höga klippor
och ett fantastiskt djurliv. Man kan se ett stort antal fåglar inklusive
pingviner, nyzeelänska pälssälar, sjölejon och på
våren valar. Vägen från Invercargill, SH92, når havet vid Fortrose för att sedan fortsätta genom inlandet igen. Men det är en god idé att svänga av för några kustnära sevärdheter. Vid Waipapa Point står en fyr som byggdes 1884, tre år efter Nya Zeelands värsta skeppsbrott då ett fartyg gick på grund på ett dolt rev utanför kusten och dödat 131 av 151 passagerare och besättningsmän. Nästa udde, Slope Point, är Sydöns sydligaste punkt. En privat väg leder till ett fyrtorn på en klippa. Vid Curio Bay kan man vid lågvatten se Petrified Forest, en 160 miljoner år gammal fossiliserad skog från Juraperioden. De förstenade träden och växterna visar Nya Zeelands förbindelse med Gondwanaland och är en av världens äldsta av denna typ. Bukten bredvid, Porpoise Bay, har en fin badvänlig strand och möjligheter att se pälssälar, sjölejon, blå pingvin och Hector's delfin. Via Waikawa och Niagara kommer man tillbaka till SH92 igen. Snart når man sidovägen till det magnifika 22 m höga McLean Falls, dit man får promenera längs en 3,5 km lång grusväg. Motsatta sidan av vägen leder till Cathedral Caves (Waipati Beach), enorma upp till 30 m höga grottor som endast kan nås inom två timmar före och efter ebb. Därefter kommer den vackra sandstranden Tautuku Bay, sjön Lake Wilkie med unikt växtliv och Florence Hill varifrån man har fin utsikt. Längs Tahakopa Bay ligger Catlins Coastal Rainforest Park, en trevlig park att vandra i. SH92 fortsätter norrut bån Papatowai till det vackra Matai Falls och närliggande Horseshoe Falls. Därefter kan man köra sydväst till Purakaunui Falls, som bara är 15 m högt men mycket vackert då det rinner ned via tre terrasser. Båda nås via en kort skogspromenad. Utanför Hinahina ligger Jack's Blowhole, ett 55 m djupt hål som förbinds med havet 200 m längre bort via en underjordisk gång. Havet forsar genom gången och sprutar ut det i hålet och gör det till ett stort blåshål, framför allt vid högvatten och stark vind. Jack's Blowhole ligger i mitten av en fårhage och är stängt vid lamningen i september-oktober. Efter Hinahina kommer Pounawea med Pounawea Nature Walk, en 45 minuter lång rundvandring genom en skog med unika nyzeelänska växter. Strax norrut ligger Cannibal Bay med en koloni Hooker's sjölejon. Man kan se dem från en vandringsled mellan Surat Bay och Cannibal Bay. I inlandet, väster om Catlins pittoreska huvudort Owaka, ligger Owaka Valley med Catlins Conservation Park. Längs Catlins River finns en vandringled genom en silverbokskog. Leden tar ca 5 timmar enkel väg. Nordväst om Owaka, vid en sidoväg från SH92, ligger Nugget Point med höga klippor krönta med en fyr från 1869. Här samlas ibland pälssälar, sjölejon och sjöelefanter, vilket är en ovanlig samexistens. Även blå dvärgpingviner, gulögda pingviner, skarvar, liror och havssulor häckar här. Har man ingen egen transport finns många turer som utgår från Dunedin, Invercargill, Owaka, Balclutha eller Papatowai. Mer info: www.catlins.org.nz |
|
| Stewart Island | ||
|
Stewart sland är Nya Zeelands tredje största ö och skiljs från
Sydön av det 32 km långa Foveaux Strait. Den är 64 km lång
och 40 km bred på det bredaste stället. Här finns 700 km
oförstörd kust med små vikar och gyllene stränder.
Inlandet täcks av granitberg som tillhör Nya Zeelands äldsta
berggrund. 85% av ön är sedan 2002 Raikura National Park. Det finns bevis för att delar av Stewart Island beboddes av moajägare redan på 1200-talet. Den förste europeiske besökaren var James Cook som seglade runt de östra, södra och västra kusterna 1770, och bestämde sig för att det antagligen halvö, vilken han döpte till South Cape. 1809 seglade ett säljägarfartyg runt ön som då döptes till Stewart Island efter dess befälhavare William Stewart. Först på 1880-talet började ön befolkas av europeiska säljägare, valfångare och gruvarbetare. Idag försörjer sig de 420 invånarna av fiske och turism. Stewart Islands enda samhälle, och anlöpningshamn för färjan från Bluff, är Oban i Halfmoon Bay norr om Paterson Inlet på öns östkust. Här kan man bl.a. besöka Rakiura Museum (Ayr Street) med öns historia, åka på en dagskryssning och ägna sig åt dykning eller kajakpaddling. Här finns också vackra stränder, t.ex. Butterfield Beach, Dead Man Beach, Bragg Bay och Horseshoe Bay. Vid Ackers Point, 3 km öster om Oban, kan man se stora havsfåglar som albatrosser och pingviner. I Oban börjar också många storslagna leder, däribland en upp till utsiktspunkten Observation Rock varifrån man har en fantastisk utsikt över Paterson Inlet och Ulva Island, en liten ö som är fri från rovdjur vilket skapat ett skyddsområde för flera inhemska fåglar. Den 16 km långa Paterson Inlet delar nästan ön mitt itu och är populärt för fiske, båtturer och dykning. Här kan man också få se många djur, inklusive sälar, delfiner och fåglar som pingviner och albatrosser. På Ocean Beach, söder om Paterson Inlet, kan man ägna sig åt "kiwi spotting". Stewart Island är en av få platser i världen där man kan få se en vild kiwi. Små grupper tas hit under organiserade former för att se den unika flygokunniga fågeln äta i skymningen. Det finns också stora chanser att se dem i Mason Bay på västkusten. Norra delen av ön har ett antal vandringsleder som passerar bush som tillhör Nya Zeelands vackraste. Mer info: www.stewartisland.co.nz |
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |