- reseguider och dagböcker    
 

 

 

 

 

 

 

 
Genua.
Fakta...
Land: Ligurien, Italien
Areal: 244 km²
Invånare: 580 000
Flygplats: Cristoforo Colombo, Genova (1,6 km väst)
Bästa tid: Vår, höst
Mer info: www.genova-turismo.it

Sevärt i Genua

Centro Storico
Mura di Genova
Porto Antico
Le Strade Nuove
Palazzo del Principe
Piazza de Ferrari
Castello D'Albertis
Parco Durazzo Pallavicini

Genua, Liguriens huvudstad, ligger unikt inklämt mellan bergen och havet. Staden har Italiens största hamn och var en av Europas viktigaste sjöfartsstäder, tillsammans med t.ex. Pisa och Venedig. Stadens store son och den berömde upptäcktsresenären Christofer Columbus föddes här 1451.
Staden grundades ett par hundra år före Kristus och var då Liguriens främsta stad. Staden erövrades av olika folkgrupper under årens lopp, men då det frankiska riket upplöstes i slutet av 800-talet bildades självständiga republiken Genua som blev mycket framgångsrik i västra Medelhavet på 1200-talet då man krossade Pisa, införlivade Korsika och krigade mot mäktiga Venedig. 1380 förlorade man dock slaget och i slutet av 1400-talet hade Genua tappat mycket av sin makt och man tvingades ständigt under främmande övervälde. Men när Andrea Doria fick makten 1528 återbildades republiken och Genua blev Europas främsta finansstad. Under sin guldålder mellan 1528 och 1630 byggde några förmögna familjer upp staden med palats och egna kyrkor. 1786 såldes Korsika till Frankrike som försökte erövra Italien. 1797 bildade Napoleon Liguriska Republiken, som blev fransk 1805. Efter Napoleons förlust i Waterloo beslutades under Wienkongressen 1815 att Ligurien blev hertigdöme i kungariket Sardinien, regerad av huset Savojen. 1861 enades Italien slutgiltigt.
Genua bombades under Andra Världskriget och stadens bebyggelse förändrades mycket på 1930-, 1960- och 1970-talen. Genua blev Europas kulturhuvudstad 2004.

Centro Storico








Cattedrale di San Lorenzo

Ett måste i Genua är den gamla staden, Centro Storico, som är Europas största medeltida stadskärna. Området är mycket välbevarat med mörka trånga gator, små butiker och kyrkor, även om en del revs under Mussolini på 1930-talet.
En av de äldsta medeltidsbyggnaderna är Cattedrale di San Lorenzo (Piazza San Lorenzo) som grundades på 800-talet. Ombyggnaden i romansk stil på 1100-talet blev aldrig färdig, den huvudsakliga gotiska randiga fasaden man ser idag är från 1200-talet och klocktornet är från 1500-talet. I Skatt-kammaren, Museo del Tesoro, finns en unik samling heliga föremål och en sarkofag från 1400-talet som ska rymma kroppsrester av Johannes Döparen.
Strax västerut ligger det gamla dogepalatset Palazzo Ducale (Piazza Matteotti 9) som användes som residens för de styrande dogerna. Palatset stammar från slutet av 1200-talet, men byggdes om grundligt på 1500- och 1700-talen. I början av 1900-talet tillades dessutom en fasad mot det nyanlagda Piazza De Ferrari. På 1990-talet totalrenoverades det inför Columbus-jubiléet 1992, då det blev kulturhus med en dyr restaurang på taket. Palatset har en vacker innergård och salar med fantastiska fresker. Till palatset hör också medeltidstornet Torre Grimaldina som använts som fängelse. Mer info: www.palazzoducale.genova.it
Ett stenkast norr om Palazzo Ducale ligger Piazza San Matteo som var adelsfamiljen Dorias privata torg. Det var här Andra Doria 1528 proklamerade att ädla titlar förbjöds och att alla invånare var jämställda. Kring torget ligger flera av familjens residens. Andrea Doria är begravd i kryptan i Chiesa del San Matteo, som byggdes på 1100-talet som familjens privata kapell.
Väster om katedralen, inte långt från hamnen, ligger Piazza Banchi, som fram till 1700-talet var stadens kommersiella centrum med spannmåls- och valutamarknad. Valutaväxlarna, vars bord gett namn åt torget, flyttade så småningom till Loggia dei Mercanti som byggdes i renässansstil 1589-1595. Under 1800-talet glasades öppningarna i valven in och det blev säte för Italiens första börs 1855. Idag används hallen till utställningar och kulturevenemang.
På torgets södra sida ligger Chiesa di San Pietro in Banchi som byggdes på 800-talet, men förstördes av en brand 1398. Ett projekt att bygga upp kyrkan och torget påbörjades 1572 och finansierades genom att man byggde lokaler på gatunivå, som man kunde hyra ut eller sälja. Själva kyrkan ligger uppe på en terrass som man når med en vacker trappa.


Palazzo Ducale



Piazza San Matteo



Piazza Banchi med kyrkan San Pietro in Banchi

Mura di Genova


Porta Soprana

Genua försvarades av stadsmurar, flera finns kvar och tillhör Italiens längsta. De första kända murarna byggdes på 800-talet och hade tre portar. 1155-1163 utökade man området och fler murar byggdes, bl.a. för att motverka en attack från kejsar Barbarossa. Av de tre huvudportarna med sina höga torn återstår två, Porta dei Vacca och den mest berömda, Porta Soprana. Då staden stadigt expanderade på 1300-talet utökade man återigen stadsmuren för att omgärda de nya kvarteren. Under 1500-talet moderniserades stadsmurarna eftersom de blivit för svaga för moderna vapen och man befarade attacker från Frankrike. Fästningar och nya kurtiner byggdes för att effektivt hålla fienden borta. Den bäst bevarade fästningen är Porta Siberia, i södra delen av hamnen (se Porto Antico).
I mitten av 1600-talet byggdes de största och sista murarna efter flera attackförsök av Carlo Emanuele I av Savojen. Den nya stadsmuren sträckte sig nästan 20 km längs hamnen och upp på kullarna som omger Genua. Under 1700- och 1800-talen har fler bastioner byggts till. De flesta finns kvar och några är öppna för allmänheten. Idag är stadsmuren gränsen mellan den gamla och den moderna staden.
 
Porto Antico


Biosfera





La Lanterna

Genuas hamn, Porto Antico, var en av Europas främsta hamnar under flera århundraden. 1874 byggdes en ny hamn, som senare byggdes ut 1919 och 1945. 1992 totalrenoverades den i samband med 500-årsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika. I århundraden hade hamnen varit separerad från resten av staden, men nu förenade man de båda. Här erbjuds utställningar och olika arrangemang. På en stor pir i den gamla delen av hamnen ligger Acquario di Genova (Ponte Spinola), Europas största akvarium. Här finns 40 stora bassänger och ytterligare 19 på en båt kallad "Det stora blå" intill. Över 500 arter finns att se, som pingviner, krokodiler, hajar, delfiner, sälar, korallfiskar och maneter. Man kan också stifta bekantskap med en regnskog och ett korallrev från Madagaskar samt en kolibriskog. Mer info: www.acquariodigenova.it
Mittemot akvariet ligger glasgloben Biosfera som byggdes för G8-toppmötet 2001 och rymmer tropiska växter som mangrove, sällsynta ormbunkar, gummi- och kakaoträd samt fjärilar och kameleonter. Mer info: www.biosferagenova.it
På piren intill står Il Bigo (Calata Cattaneo), en utsiktsplats inspirerad av skeppsmaster, med en snurrande glasburshiss som tar besökare 40 m upp i luften.
Mittemot ligger Piazza Caricamento med det imponerande Palazzo San Giorgio (Via della Mercanzia 2), som består av två olika delar med helt olika stilar. Den äldsta delen, som vetter mot staden, byggdes 1260 av Genuas första doge, Guglielmo Boccanegra, som Republiken Genuas politiska högkvarter. Efter att han avsattes 1262, blev palatset fängelse, med Marco Polo som mest berömda fånge. På 1400-talet flyttade Banco di San Giorgio, en av världens äldsta banker, in. Banken administrerade republikens skatteintäkter och fick Genua att blomstra. Palatset blev så småningom för litet för den växande banken och 1570 byggde man ut palatset med den vita flygeln mot havet. Freskomålningarna på fasaden skapades 1606-1608 och upptäcktes först när byggnaden renoverades på 1990-talet. Palatset är sedan 1903 säte för hamnmyndigheten och öppet för allmänheten.
Vid hamninloppet står Genuas mest kända landmärke, 117 m höga La Lanterna, byggd 1543 och världens äldsta fungerande fyr. Besökare kan ta de 172 trappstegen upp till första terrassen för fantastisk panoramautsikt över hamnen.
I södra delen av hamnen ligger Porta Siberia, stadens bäst bevarade fästning, som byggdes 1551-1553. Här samlades en gång tull in, men sedan 2001 rymmer fästningen ett museum tillägnat genovesiske konstnären och dekoratören Emanuele Luzzati.
Längst ut på samma pir visas Genuas sjöfartshistoria i de gamla bomullsmagasinen på museet Padiglione del Mare e della Navigazione. Mer info: www.padiglionedelmare.it
I norra delen av hamnen ligger Galata Museo del Mare (Calata De Mari 1, Darsena) som stod klart 2004. Det handlar om Genuas relation med havet från Medeltiden fram till idag med kartor, seglingsintrument etc. Den främsta sevärdheten är den restaurerade 1500-talsgalären som lyses upp på natten och syns i hela hamnen. Museet är också helt interaktivt och låter besökarna på olika sätt uppleva livet till havs. Mer info: www.galatamuseodelmare.it
Mer info: www.portoantico.it


Il Bigo


Palazzo San Giorgio


Porta Siberia

Le Strade Nuove


Palazzo Rosso




Palazzo Lomellino




Museo d'Arte Orientale Edoardo Chiossone

Moderna Genua är området utanför Centro Storico. Här byggde Genuas rika adelsfamiljer fantastiska palats under Genuas guldålder eftersom utrymmet i den gamla staden var begränsad. Via Giuseppe Garibaldi och Via Balbi anlades i mitten av 1500-talet och kallades Le Strade Nuove, De nya gatorna. Gatorna och palatsen, kallade Palazzi dei Rolli, sattes upp på UNESCO:s världsarvslista 2006.
Via Giuseppe Garibaldi, som numera är gågata, är en härlig promenad bak i tiden.
Det största palatset är Palazzo Doria Tursi (nr 9), som byggdes på tre angränsande tomter 1569-1579, och har en magnifik innergård med elegant dubbeltrappa som leder upp till en arkadförsedd loggia. Palatset är sedan 1848 Stadshus och är öppet för allmänheten. Sidan om ligger Palazzo Bianco (nr 11), som ursprungligen byggdes för familjen Garibaldi 1530-1540 innan Via Garibaldi ens anlagts. Familjen Brignole-Sale tog över palatset och byggde helt om det 1712. 1889 skänktes det till kommunen för att fungera som stadsmuseum. 1942 förstördes det av bombattacker, men renoverades i 1700-talsutförande. Palatset är konstmuseum med många genovesiska och italiensk målningar samt stora europeiska verk från 1200-1800-talen. Mer info: www.museopalazzobianco.it Mittemot ligger Palazzo Rosso (nr 18) som byggdes 1670 för familjen Brignole-Sale och är en av Genuas främsta adelsresidens. Familjen skänkte palatset till kommunen 1874 med en önskan att inredningen skulle för bli som den var och fungera som museum. Salarna med sina magnifika tak- och väggfresker är idag konstmuseum med stadens största konstsamling, bestående av genovesisk, italiensk och europeisk konst. Mer info: www.museopalazzorosso.it
Palazzo Gio Battista Spinola (nr 6) byggdes 1563 för Giovanni Battista och Andrea Spinola som en kub utan exteriör utsmyckning. Under fransk bombardering 1684 förstördes palatset och vid renoveringen fick det sitt nuvarande utseende med en extra våning och utsmyckning på utsidan. Familjen Doria köpte det 1723 och grundade ett bildgalleri som finns kvar på ovanvåningen än idag. Palatset har också en vacker innergård och en hängande trädgård.
På nummer 7 ligger Palazzo Lomellino, eller Palazzo Podestà, med sin magnifika gråblå stuckaturfasad. Palatset byggdes på 1560-talet och har fantastiska 1600-talsfresker målade av Bernando Strozzi, vilka upptäcktes bakom ett undertak först 2002. På baksidan finns en trädgård med grottor, statyer och ett nymphaeum från 1700-talet. Palatset är sedan 2005 öppet för allmänheten. Mer info: www.palazzolomellino.org
I den exotiska parken Villa Di Negro, väster om Via Garibaldi, ligger Museo d'Arte Orientale Edoardo Chiossone (Piazzalle Mazzini 4) med en av Europas främsta samling orientalisk konst. Edoardo Chiossone var en genovesisk konstnär och gravör som arbetade i Tokyo som porträttör för hovet, konservator och sedelutformare förden japanska regeringen. Hans samling av mer än 15 000 föremål inkluderar bl.a. målningar från 1000-1800-talet, tryck, keramik, skulpturer, textilier och en unik samling Samurajrustning. Mer info: www.museochiossonegenova.it

Via Balbi ligger nordost om Via Giuseppe Garibaldi och anlades av adelsfamiljen Balbi. Mellan 1602 och 1622 lät de bygga sju palats för dem själva. Många av dem är inte öppna för allmänheten. Ett undantag är Palazzo Reale (Via Balbi 10) som byggdes av Balbi 1643-1655. Palatset såldes 1679 till familjen Durazzo som byggde ut det i barockstil. Det nuvarande namnet fick det 1825 när det blev residens för den kungliga ätten Savojen, som byggde om det ytterligare. 1919 överlämnade Vittorio Emmanuele III palatset till staten. Palatset har en fantastisk innergård med vacker utsikt över hamnen. De magnifika salarna med möbler, fresker, tapeter, målningar, skulpturer och inredning från 1700- och 1800-talen, utgör en del av Galleria Nazionale. En av höjdpunkterna är den enastående Galleria degli Specchi (Spegelhallen), byggd efter salen med samma namn i Versailles. Mer info: www.palazzorealegenova.it
Det enda palats som inte var avsett för Balbi själva var Palazzo dell'Universitá som de 1634 lät bygga för jesuiterna som högskola. Det tillhör sedan 1775 Genuas Universitet.
Mellan Via Garibaldi och hamnen ligger Palazzo Spinola (Piazza Pellicceria 1) med fantastiska fresker, möblemang och målningar. Palatset byggdes 1593 som privatbostad till familjen Grimaldi. Familjen Spinola tog över på 1700-talet och skänkte det till staten 1958. De två första våningarna rymmer Galleria Nazionale di Palazzo Spinola. Rummen har restaurerats som de såg ut på Spinolas tid. På tredje våningen ligger Galleria Nazionale della Liguria med konstverk som inte donerats av familjen Spinola. På fjärde våningen, tjänarnas våning, visas textilier och keramik. Här finns också Mirador, Änkans väg, som leder ut på taket och erbjuder en magnifik utsikt. Mer info: www.palazzospinola.it


Palazzo Doria Tursi



Palazzo Bianco



Palazzo Reale



Palazzo Spinola

Palazzo del Principe


Loggia degli Eroi


Galleria Aurea

Piazza del Principe 4
Palazzo del Principe, även kallat Palazzo Doria Pamphilj, ligger mellan tågstationen Stazione Principe och hamnterminalen Stazione Marittima, en gång familjen Dorias privata kaj, men på 1930-talet avgångshall för transatlantfärjorna.
Palatset började byggas 1529 av Andrea Doria, politiker, borgmästare och medlem av en av Genuas mäktigaste familjer. Hit kom den spanske kungen och tysk-romerske kejsaren Karl V under sina officiella besök och övertygades av Doria att ge Genua självständighet från imperiet. Andreas efterträdare Giovanni Andrea I Doria byggde ut palatset och smyckade det till max, men flera av rummen förstördes under Andra världskriget.
Palatset tillhör fortfarande familjen Doria, som renoverade det 1995 och öppnade det därefter för allmänheten.
Via marmorentrén når man ett atrium med en stora trappa som leder upp till den arkadförsedda Loggia degli Eroi med sitt vackra stuckaturtak och fresker. Härifrån når man Andrea Dorias våning mot väster och hans hustru Peretta Usodimares våning mot öster.
Salone della Caduta dei Giganti, Jättarnas Sal, var palatsets viktigaste sal. Det var här fester och banketter hölls och var Karl V:s tron placerades vid hans besök. Förutom fantastiska takfresker finns magnifika gobelänger, ett vackert bord och en öppen spis i vit Carrara-marmor och svart sten.
Peretta Usodimare var ättling till påve Innocenzo III Cybo och Genua välkomnade henne som republikens första och enda prinsessa. En hel våning i den östra flygeln tilldelades henne och hennes hov och den inreddes i ett feminint tema.
Galleria Aurea, Gyllene Galleriet, var en av de salar Giovanni Andrea I Doria byggde. Det ersatte Jättarnas Sal som palatsets ceremoniella och representativa rum. Galleriet har porträtt av medlemmar av familjen Doria och flera guld- och trästatyer föreställande antika krigare.
Kring hela palatset bredde en magnifik trädgård tidigare ut sig, men mycket av den försvann under 1800- och 1900-talen då man dels byggde järnvägen, Stazione Marittima, bostadshus och vägar och dels på grund av bombskador från Andra Världskriget. Men en hel del finns kvar, som grottan klädd i mosaik och de vackra 1500-talsfontänerna Fontana dei Delfini, Fontana del Tritone och Fontana del Nettuno.
Mer info: www.palazzodelprincipe.it


Palazzo del Principe



Salone della Caduta dei Giganti

Piazza de Ferrari
  Den moderna delen av Genua började byggas på 1800-talet för att skapa bostäder och kommersiella insitutioner för den växande medelklassen.
Moderna Genuas hjärta är Piazza De Ferrari, ett projekt designat för att förena den gamla staden med den västra moderna och industriella delen. Den anlades 1899-1923 och byggdes 2001 om till gågata. Mitt på torget står en berömd fontän från 1936. På norra sidan står det nyklassicistiska Teatro Carlo Felice (Passo Eugenio Montale 4) som byggdes på 1820-talet då stadens två existerande teatrar ansågs för små och inte tillräckligt eleganta. UnderAndra Världskriget totalförstördes den av bomber och endast delar av fasaden överlevde. Teatern byggdes 1991 om efter origninalritningarna, men själva scen och kulisser moderniserades och räknas nu till en av Europas mest moderna.
På östra sidan ligger vackra Palazzo della Nuova Borsa (Via Dante 2), som byggdes som börshus 1912. Idag rymmer det kontor och företag.
Södra sidan av torget upptas av Chiesa del Gesù (Via Francesco Petrarca 1) som byggdes om av jesuiterna på 1500-talet. Interiören är rikt utsmyckad i barockstil.
Från Piazza De Ferrari sträcker sig de eleganta affärsgatorna Via XX Settembre österut och Via XXV Aprile norrut.


Piazza de Ferrari med Palazzo della Nuova Borsa

Castello D'Albertis
  Corso Dogali 18
Castello D'Albertis, strax norr om Porto Antico, byggdes som privatbostad åt upptäcktsresenären och flottkaptenen Enrico Albero D'Albertis på toppen av Monte Galletto, ovanpå en befästning från 1500-talet. Fästningen, som inlemmade bastionen och ett av tornen på befästningen, byggdes i nygotisk stil mellan 1886 och 1892. D'Albertis testamenterade sitt hem och sina samlingar till staden Genua efter sin död 1932 och det rymmer sedan 2004 Museo delle Culture del Mondo, Världskulturmuseet. Här finns flera föremål D'Albertis använt, som vapen och böcker och saker han själv tillverkat. t.ex. ett solur, och en stor samling sjöfartsföremål som nautiska instrument, verktyg, diagram och modellbåtar. Turkiska rummet domineras av exotiska föremål, framför allt moriska och orientaliska, som vapen, vaser, smycken och möbler.
I den gamla bastionen finns arkeologiska och etruskiska föremål som han tagit hem från sina resor i Afrika, Amerika och Oceanien samt föremål museet mottagit från andra länder, t.ex. från Sydostasien, Oceanien och Nya Guinea samt en stor samling indiandräkter, hantverk, leksaker, resväskor, smycken, masker och skulpturer från de kanadensiska och amerikanska indianerna, mayakulturen och aztekerna.
Intill Museo delle Culture del Mondo ligger Museo delle Musiche dei Popoli, Folkmusikmuseet, som tillägnas världens ljud, instrument och musikkulturer och dokumenterar musikproduktionens musik, tekniker och uttrycksformer i förhållande till kulturella, religiösa och sociala stilar ur historiska, geografiska och multikulturella perspektiv. Här finns en permanent utställning av musikinstrument från hela världen och det är ett centrum för musikevenemang, workshops, utbildningsverksamhet och konferenser.
Mer info: www.museidigenova.it/it/content/castello-dalbertis


Catello D'Albertis

Parco Durazzo Pallavicini


Floratemplet

Via Pallavicini 11, Pegli
I orten Pegli, uppe på en kulle drygt 15 km väster om Genua, ligger denna vackra engelska park som tillhör villan med samma namn.
Parken anlades av Teatro Carlo Felices scenograf Michele Canzio 1837-1846, på uppdrag av Marchese Ignazio som ärvt villan av sin släkting Clelia Pallavicini Durazzo, som redan anlagt en botanisk trädgård här. Parken blev snart efter sitt öppnande 1846 vida berömt och 1928 donerade den dåvarande ägaren parken och botaniska trädgården till staden Genua för att användas till offentlig park.
Under 1900-talet förföll parken mer och mer och hotades vid bygget av en ny motorväg. 1991 påbörjades dock en restaurering i samband med 500-årsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika.
Canzio designade parken som en teaterpjäs med inledning och tre akter med fyra scener vardera. I inledningen skildras den gotiska och klassiska promenaden. I den första akten, Åter till naturen, utspelar sig eremitbostaden, den romantiska trädgården, den gamla sjön och källan. Andra akten, Historiens återupplivande, utspelar sig från Madonnahelgedomen till Schweizerhyddan och vidare till kaptenens borg, grav och mausoleum. Den tredje akten, Rening, går förbi grottorna, den stora sjön och statyn av blomstrens gudinna Flora med hennes vackra rosa tempel.
I mitten av den stora sjön ligger Dianatemplet, ett runt tempel i jonisk stil tillägnat den grekisk-romerska jaktgudinnan.
I sjön står också en egyptisk obelisk och en vacker kinesisk pagod som man når via en järnbro.
Kaptenens borg byggdes på 1300-talet och har fina freskomålningar och stuckverk. Den är dock inte öppen för allmänheten.
Grottorna representerar ett danteiskt helvete med promenadvägar och en underjordisk sjö, varifrån man kan nå Paradiset.
I den botaniska trädgården finns över 100 exotiska växtarter, som palmer, köttätande växter och en stor samling japanska kamelior.
Villa Durazzo Pallavicini rymmer idag Museo Civico di Archeologia Ligure som visar föremål från paleontologisk, förhistorisk, etruskisk och romersk tid. Här finns två hela rum med egyptiska föremål och romerska marmorskulpturer samt en samling antika vaser som skänktes till Genua 1866 av prins Otto av Savojen.
Mer info: www.villapallavicini.info


Den kinesiska pagoden och Dianatemplet