- reseguider och dagböcker    
 

 

 

 

 

 

 

 
Brugge.

Fakta...
Land: Flandern, Belgien
Grundad: 800-talet
Areal: 140,99 km²
Invånare: 118 500
Bästa tid: Maj-September
Mer info: www.visitbruges.be

Sevärt i Brugge

Markt
De Burg
Onze-Lieve-Vrouwekerk och
Gruuthusemuseum

Dijver och Groenerei
Spiegelrei och Jan van Eyckplein
Begijnhof och Minnewater

Brugge är huvudstad i provinsen Västflandern och är en av Belgiens största turistmål tack vare sin vackra medeltida stadskärna, som hör till Europas bäst välbevarade. År 2000 tilldelades staden världsarvsstatus av UNESCO.
Staden har anor från 100-talet f.Kr. men det var på 800-talet namnet Brugge börjar dyka upp och under 1000-talet blev det en riktig stad som drog in vinster tack vare den flamländska ylle- och tygindustrin. De gyllene åren började efter stormfloden 1134 då den djupa kanalen Zwin bildades och medförde att större fartyg kunde ta sig nästan hela vägen från Nordsjön till Brugge utan att behöva vänta på tidvattnet. Från 1200-talet blev Brugge en stor handelskoloni och en viktig länk mellan Västeuropa och Medelhavet. Kapital strömmade in och 1309 öppnade börsen, troligen världens första. Under 1400-talet lockades Europas främsta konstnärer, bankmän, spinnare och vävare hit, men stadens nedgång inleddes i slutet på 1400-talet bl.a. på grund av att Zwin började slammas igen, ylleindustrin minskade och Antwerpen framväxt.
Under 1600-talet utvecklades spetsindustrin i Brugge och blev så småningom en viktig inkomstkälla. En ny ekonomisk uppsving inleddes under andra halvan av 1800-talet då staden drog till sig konstnärer och välbärgade utländska besökare, vilket gjorde Brugge till en av världens första turistdestinationer. Dessutom återskapades förbindelsen med Nordsjön då Brugge-Zeebrugge-kanalen anlades 1896-1907. Den expanderades senare och är nu en av Europas viktigaste hamnar.
Brugge är berömd för sina kanaler och det är ett måste att åka med på en av de båtturer som erbjuds vår, sommar och höst. Man kan gå ombord på fem olika ställen, de kör samma rutt och kostar lika mycket. Turen tar en halvtimme och passerar bl.a. Landhuis van Brugse Vije, Vismarkt, Rozenhoedkai, Bonifaciusbrug och Onze-Lieve-Vrouwekerk, Museum Sint-Janshospitaal, Begijnhof, Groenerei och Spiegelrei.

Markt


Belfort van Brugge

Brugges hjärta är torget Markt, som varit viktig maknadsplats sedan 900-talet.
Dess södra sida upptas av stadens landmärke, det 83 m höga klocktornet Belfort van Brugge. Ett torn i trä byggdes omkring 1240, men efter att detta brann ned 1280 ersattes det av ett nytt i sten 1291-1296. Den oktagonala toppen tillfördes 1483-1487. Man kan klättra upp till toppen via en brant smal trappa med 366 trappsteg. På 1500-talet fick tornet ett klockspel, vilket innebär att klockorna kunde spelas med hjälp av ett tangentbord. De 47 bronsklockorna spelas varje onsdag, lördag, söndag kl 11.
Byggnaden sidan om och bakom tornet är den gamla marknadshallen.
Längs den östra sidan låg Waterhalle, som man 1294 byggde ovanpå floden Reie så att man kunde lasta av fartygen på torra land. Från 1600-talet minskade sjöfarten och 1787 revs byggnaden och kanalen täcktes över. De tre nygotiska byggnaderna man ser idag började byggas 1887.
I mitten ligger Provinciaal Hof, f.d. säte för Västflanderns provinsråd, men numera endast använd till ceremonier och utställningar.
Till höger ligger det gamla postkontoret och till vänster det som skulle blivit guvernörsresidens. Idag rymmer det Historium, som öppnade 2012 och erbjuder ett historisk rekonstruktion av det medeltida Brugge med hjälp av filmer, specialeffekter, rum med olika medeltida scener och en virtuell flygtur med hjälp av VR-glasögon. Det finns även en terrass och ett 35 m högt torn med fin utsikt över Markt. Mer info: www.historium.be
Längs den norra sidan ligger en samling färgglada handelshus som rymmer restauranger.
Mitt på torget står statyn av Jan Breydel och Pieter de Coninck, som deltog i slaget vid Courtrai 1302.


Historium, Provinciaal Hof och posthuset




Markt

     
De Burg


Blinde-Ezelstraat




Övre kapellet, Heilig-Bloedbasiliek

Från Marks sydöstra hörn leder Breidelstraat till torget De Burg, en av stadens äldsta delar, som från början rymde en fästning och senare residens för grevarna av Flandern.
Idag upptas torget av monumentala byggnader från olika tidsepoker. Längs den östra sidan ligger Landhuis van Brugse Vrije, som var det administrativa sätet för det självständiga borggrevskapet Brugse Vrije, som omgärdade Brugge. Den byggdes på 1430-talet och på 1500-talet tillkom en domstolsbyggnad och rådmanskammare. Den nyklassicistiska fasad som vetter mot torget idag stammar från 1720-talet. Brugse Vije upphörde 1795 och byggnaden fungerade fram till 1984 som domstol. Idag hyser den stadsarkiven. Rådmanskammaren hör numera till Musea Brugge och i den vackra renässanshallen finns en magnifik eldstad av ek, marmor och alabaster från 1528.
Byggnaden på torgets sydöstra hörn är det gamla Civil Registrar, som byggdes 1534-1537 och är en av de äldsta renässansbyggnaderna i Flandern. Genom byggnaden leder den charmiga passagen Blinde-Ezelstraat till Vismarkt, den gamla fiskmarknaden.
Mitt på södra sidan ligger det sengotiska Stadhuis de Brugge som byggdes 1376-1421. En trappa upp ligger den gotiska salen med väggmålningar från tidigt 1900-tal föreställande Brugges historia. I rummet intill finns utställningen "Brugge och Havet". Stadshuset är öppet för allmänheten och på samma entrébiljett kan man även besöka Rådhuskammaren på Brugse Vije. Denna är dock endast öppen på helgen. Mer info: www.museabrugge.be/en/visit-our-museums/our-museums-and-monuments/stadhuis
I torgets sydvästra hörn ligger Heilig-Bloedbasiliek uppförd 1134-1157 som privat kapell åt greven av Flandern, som hade sitt residens intill, i det som idag är Stadhuis. Basilikan består av ett lägre och ett övre kapell. Den lägre i romansk stil tillägnas St Baileios och har knappt förändrats genom åren. Det övre kapellet var från början i samma stil, men byggdes på 1500-talet om i gotisk stil. Efter att ha förstörts under franska revolutionen restauerades det i nygotisk stil 1823. Basilikan är uppkallad efter det relikskrin, som sägs innehålla Jesu blod, hitfört från Jerusalem av Thierry I år 1150.
På Kristi Himmelfärdsdag varje år arrangeras en procession där biskopen bär relikskrinet längs Brugges gator. Mer info: www.holyblood.com
På De Burgs nordvästra sida ligger Sint-Donaasproosdij, det f.d. högkvarteret för det kyrkliga Sint-Donaasherraväldet grundadet 1089. Byggnaden uppfördes i barockstil 1666 och är idag officiellt residens för guvernören av Västflandern.


Landhuis van Brugse Vije



Civil Registrar och Stadhuis



Heilig-Bloedbasiliek

     
Onze-Lieve-Vrouwekerk och Gruuthusemuseum


Onze-Lieve-Vrouwekerk

Mariastraat och Dijver 17
Romersk-katolska Onze-Lieve-Vrouwekerk, Vårfrukyrkan, byggdes huvudsaklingen under 1200-1500-talet. Det 115,6 m höga tornet är högst i staden och en av de högsta tegeltornen i världen. Exteriören är gotisk medan interiören huvudsakligen är i barockstil. I ett av kapellen hittar man kyrkans främsta mästerverk, marmorskulpturen Madonna och barnet, skapad av Michelangelo 1501-1504.
I kyrkan hittar man även gravarna av hertig Karl av Burgund och Maria av Burgund.

Intill Onze-Lieve-Vrouwekerk ligger Gruuthusemuseum, som inryms i ett medeltida palats som byggdes på 1400-talet av en familj vars förfäder fick monopol på att ta ut skatter på gruut, skalad stråsäd, som användes till ölframställning, och därmed skapade sig en stor förmögenhet.
Palatset restaurerades i slutet av 1800-talet och insidan är huvudsaklingen en nygotisk rekonstruktion av ett hem under sen medeltid.
Museet har en samling brukskonst från 1400- till 1800-talet. Man hittar bl.a. kinesisk porslin, träskulpturer, flamländska gobelänger, möbler, musikinstrument, silverföremål, vapen, färgglada blyinfattade fönster, knyppelspetsar, burgundiska manuskript och ett privat kapell från 1472, som förbinder palatset med kyrkan.

Bakom kyrkan och museet hittar man en av Brugges största turistattraktioner, Bonifaciusbrug, som spänner över kanalen Bakkersrei, romantiskt omgärdad av trädgårdar och pittoreska gamla korsvirkeshus. Bron ger ett gammalt intryck, men byggdes så sent som 1910. Kom gärna tidigt på morgon för att slippa stångas med alla andra turister.


Gruuthusemuseum




Bonifaciusbrug

     
Dijver och Groenerei


Duc de Bourgogne och Huidenvettershuis, Dijver

Den mest centrala kanalen i Brugge är Dijver, som sträcker sig från Gruuthusebrug till Huidenvettersplein via Nepomucenusbrug och Rozenhoedkaai. Det är från den senare man har den mest ikoniska vyn över Brugge med Huis Perez de Malvenda i förgrunden och Belfort i bakgrunden. Huis Perez de Malvenda (Wollestraat 53) byggdes i nygotisk stil på 1400-talet åt Spaniens konsul i Brugge och rymmer idag en butik med belgisk gourmetmat och bryggeri med ölutställning och bar med uteservering under det stora pilträdet utmed Dijver.
Intill Rozenhoedkaai ligger det charmiga torget Huidenvettersplein, uppkallad efter de garvare som på Medeltiden arbetade med sitt läder och hade sitt skråhus här. Huidenvettershuis byggdes 1450, men det vi ser idag är en restaurering från 1680.
Från slutet av 1800-talet och fram till 1920 hyste torget en liten fiskmarknad för fattiga. De rika köpte dyrare fisk på Vismarkt intill. Nu är torget en turistmagnet med restauranger, caféer och lyxhotellet Duc de Bourgogne, som ligger bredvid Huidenvettershuis och har anor sedan 1600-talet.
Fin vy mot Rozenhoedkaai, Hudenvettershuis och ingången till Groenerei får man från Passage Bourgondisch Cruyce, som nås från Wollestraat.

Den pittoreska kanalen Groenerei löper längs Huidenvetterspleins norra sida, under Blinde-Ezelbrug, förbi baksidan av Landhuis van Brugse Vije, Vismarkt och under Brugges äldsta bro, Meerbrug, från 1390. Längre fram ser man tepaviljongen och trädgården som tillhör Huis Empire (Hoogstraat 28), ett nyklassicistiskt palats som byggdes 1822-1826. På kajen mitt emot ligger Godshuis De Pelikaan (Groenerei 8), som byggdes 1707-1714 och fungerade som hem åt stadens äldre och mindre bemedlade invånare.


Dijver med Nepomucenusbrug och
Huis Perez de Malvenda



Groenerei med Peerdenbrug och
Huis Empires tepaviljong

     
Spiegelrei & Jan van Eyckplein


Poortersloge

Från Dampoort, Brugges stadsport under Medeltiden, löper Langerei som från romartiden till 1400-talet var stadens viktigaste sjöled. Kanalen löper sedan in i Spiegelrei, som var en viktigt handelsplats och hamn under Medeltiden och fram till 1600-talet. Från Strobrug har man fin utsikt över kanalernas möte.
Efter Spiegelrei tar kanalen Kraanrei vid löper längs östra sidan av Markt och fram till korsningen Dijver/Groenerei. På grund av minskad båttrafik, förfallna kajväggar och inflöde av förorenat vatten överbyggdes nästan hela kanalen 1787.

Strax därpå anlades ett torg istället för den rivna Sint-Jansbrug, som var gränsen mellan Spiegelrei och Kraanrei. 1844 fick torget namnet Jan van Eyckplein för att hylla den berömda renässansmålaren Jan van Eyck, som bodde i Brugge största delen av livet och nu står staty mitt på torget.
Torgets främsta byggnad är Poortersloge (Kraanrei 19), som byggdes1395-1417 som föreningshus åt Brugges borgare och rika köpmän. Mellan 1720 och 1890 huserade en konstskola här. Huset restaurerades i slutet av 1800-talet och är idag utställningslokal för samtida konst.
I Tolhuis på torgets norra sida deklarerades och kvalitetskontrollerades de importerade varorna och moms inkasserades. Dessförinnan, i början av 1200-talet, var det bostad åt en köpmansfamilj. Till vänster om Tolhuis ligger det smala Pijndershuisje som byggdes 1470 åt portörerna som transporterade varorna till tullhuset.

Vid kajen finns TimeScope, en VR-kikare där man kan se hur platsen såg ut under Medeltiden.
Norr om torget sträcker sig Gentoft där man på nummer 7 kan se ett av Brugges få bevarade träfasader från Medeltiden.

Direkt norr om Spiegelrei ligger den pittoreska kanalen Gouden-Handrei som var en del av stadens första stadsmur. Kanalen grävdes ut på 1120-talet.


Spiegelrei




Pijndershuisje och Tolhuis, Jan van Eyckplein

     
Begijnhof och Minnewaterpark


Sashuis

Nära tågstationen i södra Brugge ligger Begijnhof och Minnewaterpark.
Begijnhof grundades 1245 och var hem åt beginerna, ogifta, fromma kvinnor som levde i en slags klostergemenskap, men med mer frihet och självständighet.
De sista beginerna flyttade ut 1927 och idag bor både nunnor och singelkvinnor på Begijnhof. Det består av vita radhus kring en öppen grönyta med popplar, lindar och blommor.
Vid Begijnhofs huvudingång ligger den romantiska parken Wijngaardplein, där svanar flockas eftersom det är det enda ställe i Brugge där de matas.

Minnewater har fått sitt namn av legenden om Minna, en ung kvinna som rymde från sin far för att vara med mannen hon älskade, men dog av utmattning i hans famn när hon kom fram. Den bildades då man på 1200-talet anlade en reservoar för att med omgivande vatten kunna reglera flödet i innerstans kanaler via en sluss. Runt sjön var det ängar och blekeri som var igång till början av 1900-talet. När staden tog över området på 1970-talet anlades en park som invigdes 1979.
I norra änden ligger det vackra slussvaktarresidenset Sashuis som byggdes 1519 ovanpå den gamla slussen från 1200-talet. Slussen reglerade vattenflödet in till staden och användes fram till 1970-talet.
Längs sjöns östra strand ligger Kasteel della Faille, ett nygotiskt slott från 1893, som idag inrymmer en restaurang.
Längs i söder finns en vacker valvbro från 1739 där man har fin utsikt över parken. Vid dess ena sida står Poertoren, ett av de två torn som byggdes på 1300-talet för att vakta ingången och användes även som krutlager.


Begijnhof



Minnewaterpark