- reseguider och dagböcker    
 

 

 

 

 

 

 

 

Dagbok - Små Antillerna.

 
Windward Islands & ABC-öarna 2007 | Leeward Islands 2008
LEEWARD ISLANDS
28 JANUARI - 12 FEBRUARI 2008
Det blev dags för en Karibien-resa till när jag fick erbjudande på Touchdown (brittisk resebyrå med förmånliga priser för anställda i resebranschen) om billiga biljetter till Antigua. Till London köpte vi då en separat biljett.
Vi hade tyvärr bara en eller två veckor att välja på så vi fick klämma in vad vi kunde på de två veckorna.
Jag hade planerat att se Antigua, Anguilla och St Barthélemy på min nästa Karibien-resa, men när jag började planera resan fann jag mer och mer jag ville se och Jungfruöarna blev en självklar del. Eftersom vi var tvungna att åka via Saint Martin/Sint Maarten för att komma till St Barts valde jag att spendera några timmar där också på både ditvägen och hemvägen.

Fler bilder från resan finns här
  
UTGIFTER SEK
Flygbiljett
Flyg + färja (lokalt)
Boende
Mat
Lokala transporter
Avreseskatt
Inträden
Internet
Övrigt (bagageförvaring,
vykort, frimärken etc)


Totala kostnader		 3 960
1 903 + 1 490
4 269
1 256
997
429
73
33
201



14 611
OBS!
Vi lagade mat själv några dagar, annars blev det mest take-away enstaka bättre restaurang.
På grund av avsaknad av buss på alla öar utom Antigua blev det mycket taxi, samt cykelhyrning två dagar.

Antigua | Anguilla | St Martin-St Barthélemy | British Virgin Islands

Antigua
  LANDAT I ANTIGUA
Dickenson Bay 2008-01-28

Jag checkade in oss igår så det var bara till att åka och lämna in vårt bagage. Vi skulle ha tre timmar och 10 minuter på oss för bytet i London - om inte flyget från Köpenhamn var försenat. Check-in i London stängde redan 1,5 timmar före avgång. Missade vi det var det bara att åka hem igen!
Vi kom iväg 20 min. försenat på grund av kö för att lyfta och när vi väl nådde London fick vi cirkulera runt i ca en halvtimme p.g.a. dimma. Där satt man och blev nervös. Vi landade 55 minuter försenade och sprang till passkontrollen. Som tur var var det inte mycket kö dar, inte som sist i alla fall. Vi fick vårt bagage och kom till check-in 12 minuter före stängning! Där hade vi tur!
Tyvärr var också Antigua-flyget försenat. Medan vi väntade testade vi lite gratisdrinkar, bl.a. en jättegod Mojito med Bacardi Mint & Lime som blandades med lime, myntablad och sockerlösning.

Eftersom vi checkade in så sent fick vi platser i mittensektionen. Kände mig obekväm och inklämd men hade tur för paret bredvid oss flyttade så vi fick fyra säten att bre ut oss på.
Vi var extremt hungriga eftersom vi inte ätit lunch och det tog mycket lång tid innan vi fick mat.
Resan kändes väldigt lång och vi skulle mellanlanda i St Kitts för att släppa av och på nya passagerare. På den korta flygturen till Antigua slocknade jag totalt och vaknade med ett ryck när vi brutalt landade.

Vi satte oss i en taxi för att ta oss till hotellet. Sen tog vi en promenad längs stranden innan vi gick och la oss vid elva, dvs. 4 svensk tid.




Donny och jag dricker Mojito på London Gatwick




Roliga kaktusar växte på
Shirley Heights





Donny i St John's


ENGLISH HARBOUR OCH SHIRLEY HEIGHTS
Dickenson Bay 2008-01-29

Donny vaknade vid 5-tiden och vi gick upp vid sex. Åt en liten frukost på balkongen och beslöt oss för att åka till English Harbour på öns sydöstra del. Det finns inga bussar mellan vårt hotell och huvudstaden St John's så vi bestämde oss för att promenera dit för att se hur långt det var. Det visade sig vara ganska långt, även om vi fick skjuts av en vänlig kvinna den sista biten. Vi tog sedan bussen till English Harbour, som var jättevackert med alla segelbåtar och lyxyachter i småbåtshamnen.
Vi gick upp till Shirley Heights för att titta på den fina utsikten. Där fanns en betalningsstation eftersom utsiktsplatsen ligger inom Nelson's Dockyard National Park. De som jobbade där var helt chockade att vi gått ända upp. Vi slapp också betala när de förstod att vi bara skulle titta på utsikten. Sen var det ytterligare en bit tills vi kom upp. Det var verkligen fantastiskt vackert där uppe. Vi köpte en öl och en Coca Cola och slukade dem snabbt. Sen var det bara att traska ned igen, men det var mycket lättare.

Vi bestämde oss för att gå till den avskilda stranden Rendezvous Bay dit man till största delen måste gå, men när vi gått en bit kom vi fram till att vi inte skulle komma fram förrän sent för det är en lång väg över ett berg. Istället tänkte vi ta en taxi till Half Moon Bay, som ska vara öns vackraste strand. Men när vi fick veta att det skulle kosta oss US$ 35 att åka dit lade vi ner det. Ingen strand är väl värd så mycket?
Så vi tog bussen tillbaka till St John's, tittade lite på kryssningsbåtarna, delade en sub på Subway och gick sedan tillbaka till vårt hotell i Dickenson Bay. Vi var helt slut när vi kom tillbaka. Tog ett litet dopp på var strand och gick sen till sängs.




Utsikt från Shirley Heights






St John's
 


DARKWOOD BEACH OCH JOLLY HARBOUR
Dickenson Bay 2008-01-30

Idag tog vi en taxi till St John's, växlade lite pengar och satte oss sedan på en buss mot Darkwood Beach. Det var en väldigt vacker strand med härligt vatten och stora vågor. Tyvärr fanns det en del 15-20 cm stora fiskar och de gjorde att jag tyckte att det var lite obehagligt att bada.

När vi badat och solat en stund tog vi en kort promenad bort till nästa strand som inte var nåt speciellt. Sen promenerade vi norrut igen till Jolly Beach via Hawks' Nest Beach som hade underbart ljustblått vatten och knappt några människor.
Jolly Beach har en stor resort så där var lite mer folk. Tog ett dopp och gick sen vidare till Jolly Harbour, en fashionabel plats med villor längs vattnet och båtplats framför, en stor marina och ett jättefint casino. Det fanns en stor mataffär där också sa vi handlade lite innan vi satte oss för att vänta på bussen.
Den kom direkt och körde oss tillbaka till St John's. Där frågade vi om det fanns en buss till Dickenson Bay och tydligen fanns det det, trots att alla guideböcker säger annat! Men det var superbra!

Vi kom hem bekvämt och gick ned till stranden. Spelade lite strandtennis, provade poolen och gick sen upp och bytte om. Vi hade tänkt äta på en av restaurangerna på hotellet.
Gick först till piren, men där var fullbokat hela kvällen. Vi tittade förbi bufférestaurangen, men ville inte äta där så vi tog en promenad längs stranden istället för att se om vi kunde hitta nåt där. Kom till slut till en enkel lokal restaurang där vi åt pizza med kyckling, jalapeños och paprika - jättegott!


Darkwood Beach





Casinot i Jolly Harbour




Stigen till Rendezvous Bay






Jag dricker ur en kokosnöt


RENDEZVOUS BAY - ROBINSONKÄNSLA
Dickenson Bay 2008-01-31

Vi packade vår väska och gick till busshållplatsen i förhoppning att det skulle komma en buss inom den närmaste halvtimmen eller timmen. Vi väntade i ca en kvart och sen stannade en bil och erbjöd oss skjuts. Vi tog oss återigen till busstationen och hoppade på bussen mot English Harbour. Blev avsläppta vid den sidoväg, Farrell Avenue, som leder till Rendezvous Bay.
Det regnade lätt hela vägen, men det var bara skönt under den långa vandringen i värmen. Den ledde förbi bananträd och kokosnötplanteringar, förbi en stor ridskola och uppför ett berg. Vägen var en gropig och stenig grusväg och var jobbig att gå på. Det var skönt när man skymtade havet, men det var ändå en bit kvar. När vi kommit ned till havet var det en kulle till att vandra uppför. Uppe på toppen fick vi en fantastisk vy över en underbar strand helt omgärdad av höga berg och vild grönska. Och helt folktom!
När vi kommit ned till stranden hoppade vi i vattnet direkt. Det var helt underbart. Lagom med vågor, kristallklart vatten och inga fiskar. Sen försvann molnen och solen kom fram.
Vi spenderade flera timmar där och efter ett tag kom ett amerikanskt par också dit. Det fanns en del kokospalmer längs stranden och Donny försökte skjuta ned en kokosnöt, men fick ge upp. En stund senare testade han en annan palm och lyckades slita ner en. Jag har bara ätit de bruna nötterna förr, men detta var en färsk grön.
Vi hackade sönder nöten och drack. Så exotiskt.

Vi lämnade stranden vid 3-tiden. Vägen tillbaka var lite tyngre p.g.a. solen och mer uppförsbacke. Vi hoppades att vi inte skulle behöva vänta på bussen i en evighet, men vi hade tur för det kom en buss samtidigt som vi kom fram till vägen.
Framme i S:t Johns gick vi till Subway igen innan vi tog bussen tillbaka till Dickenson Bay. Den resan var dock inte lika munter. I ett litet villasamhälle stod en söt liten get mitt i gatan. Jag hann tänka "Vilken söt get!" och sen "Men den flyttade väl inte sig??" Halvsekunden efter hörde man ett hjärtskärande bräkande, jag vände mig om och såg geten ligga kvar på gatan och skrek. Det var fruktansvärt, jag förstår inte hur man bara kan köra över ett djur sådär! Blev lite nedstämd efter det.

När vi kom hem satte vi oss på stranden och tittade på solnedgången. Sen slappade vi framför TV:n resten av kvällen.
 




Utsikt över Rendezvous Bay




Rendezvous Bay




Rendezvous Bay
Anguilla


Jag på Maundays Bay med Saint Martin i bakgrunden

 DEN FRIDFULLA ÖN
Sandy Ground 2008-02-01

Vi tog en taxi till flygplatsen. På vägen dit såg vi att norra Antigua är lite exklusivare med finare hus, bl.a. en bank som såg ut som ett gigantiskt presidentpalats.
Vårt flyg till St Kitts visade sig vara försenat, vilket var lite oroande eftersom vi hade ett flyg vidare därifrån till Anguilla. När de började boarda till ett annat Anguilla-flyg (via Nevis och St Kitts) frågade jag om vi kunde hänga på det istället. De sa att det inte gick för det fanns bara en plats ledig. Men en stund senare kallade hon fram mig och sa att vi kunde komma med ändå. Vi sa till om vårt bagage och de skulle fixa det, men när vi satt ombord såg vi aldrig att de kom med det så vi blev lite oroliga. Flyget var riktigt litet med plats för 19 passagerare.
Efter en härlig flygning över Antigua landade vi på Nevis och släppte av de flesta passagerarna. Sen satte vi oss längst fram, vilket innebar att man nästan satt inne i cockpit - spännande.
I St Kitts fick vi lämna flyget medan de tankade. Då såg vi att Donnys väska i alla fall var ombord. Sen lyfte vi igen för sista etappen till Anguilla. På vägen passerade vi St Barts som såg fantastiskt vackert ut.

När vi kom fram upptäckte vi till vår lättnad att även min väska kommit med. Vi tog en taxi till vårt lägenhetshotell i Sandy Ground. Där fick vi vänta en stund innan de kom och hjälpte oss.
Vi väntade tills vårt rum blev klart innan vi bytte om för att gå på upptäcktsfärd. Vi frågade var man kunde hyra cyklar eftersom det inte finns bussar på Anguilla, men ingen visste. Det stod två cyklar utanför vår dörr och vi frågade vems de var. De tillhörde tydligen ägarens dotter och hennes kompis och vi fick använda dem.
Vi cyklade västerut på en väg belägen på toppen av den kulle som sträcker sig längs nästan hela Anguilla. När vi svängde av mot Maundays Bay, en halvmåneformad bukt med vit mjuk sand, kristallklart turkost vatten och en lyxig diskret resort med lite villor i morisk stil.

Det började bli sent och vi tog en halvimmes dopp innan vi cyklade tillbaka längs nordkusten. Passerade Mead's Bay, som är den mest exploaterade stranden och kantad av lyxresorter, återigen mycket diskreta sådana som mer ser ut som privata villor. Det byggs enormt mycket här och det är bara lyxlägenheter och -hotell, de vill verkligen inte ha hit nån massturism och ingen byggnad får vara högre än en palm.

Senare på kvällen gick vi ut och åt på Johnno's, som ligger mitt på stranden tvärs över gatan från vårt hotell. Jag åt grillad kycklingfilé med pommes frites och drack en Piña Colada. Donny åt dagens fångst, vilket var en hel grillad rosa fisk med huvud och allt. Jag blev nästan rädd för den trots att den var död, men Donny tyckte att det var den godaste fisk han någonsit ätit.
Vi gick en liten runda efter maten. Himlen var alldeles klar och full av stjärnor. Fantastiskt.




Flygbild över St Barthélemy



Maundays Bay



Donny på Maundays Bay med Saint Martin i bakgrunden



Jag på Johnno's


Shoal Bay West


EN NY RENDEZVOUS BAY
Sandy Ground 2008-02-02

Vi började gå mot The Valley för att hyra cyklar där, men innan vi ens kommit ut ur Sandy Ground stannade en man i en taxi och erbjöd oss skjuts. Vi sa bara "Nej tack, vi behöver ingen taxi". Men han vidhöll att han erbjöd oss skjuts, inget annat och vi hoppade in. Vi sa att vi ville hitta en cykeluthyrare och han trodde inte att vi skulle hitta nån i The Valley så han ringde upp sin vän som har en. Han släppte av oss halvvägs och hans vän skulle komma och hämta oss om en halvtimme. Vi började gå och till slut kom han och tog oss till den cykeluthyrning vi cyklade förbi igår, men inte var intresserade av eftersom det var så långt att gå dit. Men det visade sig att han kunde hämta cyklarna där vi bodde.
Vi fick ett par cyklar av den mest moderna mountainbike-typen för 60 dollar för två dagar.

Vi cyklade först till Rendezvous Bay, en lång härlig vit strand med samma underbara vatten som igår. Det var riktigt härligt där och vi gick en lång promenad och badade massor.
Sen cyklade vi vidare västerut tills vägen tog slut. Där ligger Shoal Bay West, en annan lång strand med lyxresorts. Vi kunde inte se en människa förutom ett par som badade från en lyxyacht. Det kom in ett regnoväder som helt slukade St Martin i horisonten, så vi cyklade hemåt, men solen var snabbt framme igen.
Stannade och handlade lite i en affär och när vi passerat Sandy Ground fortsatte vi för att hitta en stor mataffär vi läst om i reseguiden. Men den hade tydligen upphört så vi fick cykla hela vägen till The Valley för imorgon är allt stängt och vi vill gärna laga mat när vi äntligen har kök.
Vi hittade en stor affär och köpte bröd, pasta, chips och pastasås.
Sen cyklade vi hem igen, åt middag och la oss för att vila våra sönderbrända kroppar.




Rendezvous Bay





Rendezvous Bay




Jag med min cykel på Shoal Bay


SHOAL BAY EAST
Sandy Ground 2008-02-03

Vädret har varit lite ostadigt idag. Det kom en kort, men intensiv regnskur precis när vi skulle cykla ut. Vi gömde oss under en buske och cyklade sedan vidare. Efter The Valley var vägen jättemysig.
Vårt slutstopp var Shoal Bay East som ska vara öns vackraste strand. Tyvärr har den på senare år förstörts lite av några hotell och strandbarer, men den var fortfarande väldigt vacker och vattnet var underbart. Vi har fått en hel del sol så vi stannade i skuggan idag.

På kvällen lagade vi lite pasta igen och gick sedan ut till Johnno's igen för ett par drinkar, Donny höll sig till öl medan jag drack en Strawberry Daiquiry och en Piña Colada. Det var nån amerikansk fotbollsmatch på TV så det var fullt av amerikaner där. Priserna var egentligen högre p.g.a. detta men vi sa att vi inte kom för matchen och satte oss ute på terrassen istället. Så vi fick de vanliga priserna. Då passade regnet på att ösa ned en stund.
 




Shoal Bay East
St Martin-St Barthélemy-St Maarten



Jag i Sandy Ground, Anguilla

 ST BARTS VIA ST MARTIN
Gustavia 2008-02-04

Vi hade bestämt att cykeluthyraren skulle komma och hämta cyklarna och oss vid 10. Vi packade våra saker, gick en liten promenad på stranden i Sandy Ground och hade tänkt handla upp våra sista EC-dollar, men affären hade inte öppnat än trots att den skulle. Vi försökte istället handla något i hamnen (typ vykort), men det enda vi hittade var choklad. Båten till Saint Martin gick vid halv elva och var en ganska guppig tur, men vi satt ute på däck och hade det skönt.
Vi anlände i Marigot på den franska sidan av ön och det hela var mycket franskt. Trots att Anguilla t.ex. är en brittisk ö märker man inte det alls, men här var det franska flaggor, franska nummerplåtar och fransk polis. Som EU-medborgare får man inte ens stämpel i passet. Vi försökte hitta nånstans att förvara vårt bagage, men det var lättare sagt än gjort. Till slut var det en kille från en biluthyrning som erbjöd sig att ha väskorna där så det gjorde vi.

Det var trevligt att komma till en större stad igen så vi vandrade omkring i de fina affärerna och upptäckte till vår glädje att man satte likhetstecken mellan 1 dollar och 1 Euro! Inte så svårt att välja vilken valuta man ska betala med!
Vi vandrade upp till ruinen av Fort Luis där man har fin utsikt över Marigot, skickade ett par vykort och satte oss och åt en pizza på en enkel lunchrestaurang. Pizzan var lite trist, men mättade i alla fall.

Omkring 19 gick båten till St Barthélemy. Dt var en ännu guppigare resa som tog drygt 1,5 timme. Det blev lite tröttsamt på slutet.
Vi kom av båten och började gå mot vårt hotell på andra sidan hamnen i Gustavia. På vägen passerade vi lyxyacht efter lyxyacht, den ena större än den andra. De ligger där, 15 på rad, fem våningar höga och stora som fotbollsplaner. Inuti ser man all lyx man kan tänka sig. En hade ett fint akvarium i aktern. Man kan ju bara gissa sig till hur många villor man kan köpa för samma pris som en sån båt... Vi får resa med en sån nästa resa!

Det var inga svårigheter att hitta hotellet, men det var svårare att komma in. Porten där nere var låst och där stod vi klockan 10 på kvällen. Frågade en taxichaufför som ringde ett par samtal och sen fick han ägaren på tråden. De hade visst inte fått mitt fax, men hon skulle komma. Och det gjorde hon.
Vårt rum är enkelt, men fräscht och vi har en stor härlig balkong som vetter mot de 15 lyxyachterna.




Marigot




Donny uppe på Fort Luis




Marinan i Marigot

 


ANSE DU GOUVERNEUR OCH GUSTAVIA
Gustavia 2008-02-05

Vi åt frukost på vår härliga balkong och började sedan promenera österut uppför berget och sedan längs en vindlande väg ned till Anse du Gouverneur, en liten bukt inramad av höga berg.
På vägen passerade vi stora lyxvillor med stora poolterrasser som stack ut över bergsryggen. Synd att pengarna inte räcker till att hyra en av dem.
Det var en riktigt mysig strand med härligt klart vatten och höga vågor, nästan lite för höga.
Det var fler människor på stranden än jag trott att det skulle vara, men det var knappast fullpackat.

Vi hade en härlig dag där och sen gick vi tillbaka till Gustavia för att se oss omkring där. Gick upp till Fort Oscar, som fortfarande används, men var stängt idag, sen till Fort Gustave varifrån man hade en fantastisk utsikt över hamnen.
Till sist tog vi en stängd väg upp till Fort Karl som bara var en gräsplätt och erbjöd inte mycket utsikt.

Vi ville handla lite mat, men allt var stängt p.g.a. Mardi Gras och folk gick omkring utklädda och spelade musik. Parader fyllde gatorna. Hela St Barts befolkning på 8 000 måste ha varit där.

Vi gick en runda på kvällen bland alla festande människor, varav många var utslagna redan vid 19-tiden.



Vy över Gustavia


Anse du Gouverneur


Gustavia från Fort Gustave







Middag på Le Repaire


SAINT-JEAN OCH ANSE COLOMBIER
Gustavia 2008-02-06

Vi gick upp tidigt för att gå till affären och handla innan frukost. Affären vi hittade var nog mest inriktad på företag för det var mest som ett lager med lådor överallt. Hittade juice, men inget bröd. En kille hänvisade oss till två bagerier, men croissants och baguetter var inte vad vi var ute efter. Gick tillbaka till affärer igen för att försöka hitta nånting. Vi köpte en rulltårteliknande kaka i brist på annat.

Efter den lilla frukosten tog vi på oss badkläder och promenerade till Saint-Jean, på motsatta sidan av ön. Tittade lite på flygplanen som gick in för landning precis intill där vi stod. Den korta landningsbanan slutar mitt på stranden och det är bara att kliva upp på den om man har lust.
Vi hittade en stor mataffär inne i Saint-Jean och köpte lite bröd där. Sen satte vi oss på stranden en stund. Det var väldigt mulet dock och vi badade inte.

Huvudmålet för dagen var stranden Anse Colombier på öns västkust, men det är ganksa långt dit så vi ville inte gå. Försökte se om vi kunde hitta en taxi, men lyckades inte (taxi kör inte runt och raggar kunder här som på andra öar). Liftade istället och behövde inte vänta länge innan en man stannade. Vägen till stranden bjöd på hisnande vyer över öns nordkust.
Vi blev avsläppta precis där promenaden till stranden börjar. Det var en ganska lång, brant och stenig stig ned. I den lilla bukten fanns massor av båtar, men inte så många människor. Vi badade och solade en stund innan vi gick tillbaka.
Vi liftade för att komma tillbaka igen och den första bilen stannade, en tennistränare med bilden full av tennisrackets. Vi hade tur med liftandet idag!
Mannen släppte av oss mitt inne i Gustavia.

Vi vilade en stund på rummet, satt och njöt på balkongen innan vi bytte om för att gå ut och äta.
Vi hittade en fin och inte alltför dyr restaurang vid strandpromenaden, Le Repaire.
Jag åt grillad oxfilé med pommes och rödvinssås och Donny åt råbiff. Till det drack vi rosévin.
Det var mycket gott och servicen bra.
 




Flygplatsen och Saint-Jean


Vy mot Plage des Flamands


Anse Colombier


Utsikt från vår balkong på St Barthélemy
St Maarten-British Virgin Islands




Swedish Tower, Gustavia




Marigot och St Martin från flyget

 VIA ST MAARTEN TILL JUNGFRUÖARNA
Tortola 2008-02-07

Vi var uppe redan före soluppgången och satt och njöt på balkongen. Sen gick vi en runda i Gustavia igen. Tittade mer på de historiska husen med små skyltar skrivna på franska, engelska och svenska, bl.a. ett svenskt klocktorn som byggdes 1799 och en gång tillhörde en svensk korsvirkeskyrka som numera är riven.
Passerade svenska konsulatet, Vanadisplatsen, som är döpt efter skruvfregatten Vanadis, det sista svenska krigsfartyget som lämnade ön vid överlämnandet till Frankrike, och Stadshuset där en svensk flagga vajar sidan om St Barts, Frankrikes och EU:s flaggor.

Halv tolv gick båten till Sint Maarten. Turen var mycket trevligare i dagsljus, den var dessutom kortare eftersom vi kom till den holländska sidan. Vi tog en taxi från färjeläget till Philipsburg, som är en kommersiell stad med massor av barer, casinon, taxfreebutiker, amerikanska snabbmatsrestauranger och en lång fin strand.
Men staden är också väldigt vacker och mysig med sin palmkantade strandpromenad och de färgglada husen.
Vi gick omkring där med våra väskor. Köpte två flaskor Bailey's för $30. Alkohol är extremt billigt här! Sen åt vi på Burger King och fick sen skynda oss in i en taxi och åka till flygplatsen. Vi hade gärna stannat längre, men det får bli en annan gång.

Flygplatsen är stor och väldigt modern, inte alls som de andra små flygplatserna i Karibien. Trots begränsat med pengar kvar köpte vi en flaska Malibu på flygplatsen, men det var så billigt!

Vi fick några härliga vyer över St Maarten innan vi landade på Tortola, British Virgin Islands.
Vi befarade att taxi skulle bli dyrt eftersom vårt hotell är på motsatta sidan av ön. Det blev ännu värre än befarat, $45 ville de ha för turen. Vår tunna plånbok blev ännu tunnare. Vi delade dessutom taxin med en kille större delen av vägen, men fick ändå betala fullt pris. Det är så det går till här. Man tar vara på chansen att klämma ur de pengar man kan ur turisterna.

Men vi gillar vårt hotellrum trots att vi saknar kyl och härlig balkong!




Wall House, Vanadisplatsen




Gustavias stadshus




Philipsburg, Sint Maarten


Jag på Salomon Bay


ST JOHN
West End, Tortola 2008-02-08

Idag tog vi en tur till St John, som är en ö bland US Virgin Islands, vilket innebär samma immigrationsprocedur som när man åker till "vanliga USA".
Båten dit var försenad, men turen var riktig härlig. Vi försökte hitta en buss när vi kom fram, men tydligen passerade inte bussarna några stränder så vi fick ta en safaritaxi som påminner om en buss, men är lite dyrare och mer flexibel.

Vi åkte först till Trunk Bay, som ska vara en av världens vackraste stränder. Det kostar 4 dollar i inträde och man får tillgång till toaletter och duschar. Stranden var jättevacker med vit sand och palmer, men det kristallklara vattnet var den största behållningen. Helt underbart. Det skulle finnas en undervattensled att snorkla längs, men jag snorklade tydligen på fel ställe så jag missade det.

Vi stannade ett par timmar och började sen gå tillbaka varifrån vi kom för gå upp till en utsiktsplats och fotografera.
Sen började vi gå tills en taxi kom förbi och vi hoppade på. Vädret hade då mulnat och under turen öste regnet ned. Blev avsläppta vid en vandringsled som gick till två mindre stränder, Salomon Bay och Honeymoon Beach. De var jättevackra.
Sen kom solen tillbaka. Stränderna var jättevackra och snorklingen helt okej, bästa jag sett hittills.

Sen var det dags att gå tillbaka till båten som avgick från Cruz Bay klockan 17. En riktigt härlig dag, men jag hade gärna stannat längre för det fanns mycket att se.

På kvällen åt vi middag, en god och mättande chiliburgare med pommes frites, på hotellet vi bor på. Det var helt fullbokat och vi delade bord med ett äldre engelsk par som är här för att segla, som de flesta andra. Det hade varit helt underbart att göra det nån gång!




Trunk Bay



Donny och jag, Salomon Bay



Cruz Bay, St John


Jag med en "Painkiller",
White Bay


JOST VAN DYKE
Road Town, Tortola 2008-02-09

Vi checkade ut från vårt hotell och tog båten till Jost Van Dyke, en rofylld ö precis norr om Tortola. Vi promenerade från färjeläget i Great Harbour till den fina stranden White Bay. Inte så långt, men det var en hög kulle man skulle ta sig över. Stranden var jättefin, men hade fler solstolar och semesterstugor än jag räknat med. Det var också väldigt blåsigt.
British Virgin Islands är kända för en drink som kallas Painkiller med rom, apelsin- och ananasjuice samt lite kokosmjölk, och när jag gick på stranden hittade jag baren där den uppfanns på 1970-talet, Soggy Dollar Bar. Vi köpte en; uppfriskande, men inte den godaste drink jag druckit.

Vi hade tänkt stanna till sista båten kl. 17, men jag kom på att jag hellre åkte tillbaka kl. 14 för att besöka stranden Smuggler's Cove, som ligger på andra sidan berget där vi bor. Den ska vara nåt speciellt.

Tillbaka på Tortola började vi gå uppåt över berget är ett par stannade och erbjöd oss skjuts upp till toppen. Det var tur för vägen upp var väldigt brant. Sista biten var flackare. Stranden var fin, men jag hade förväntat mig en mindre och mer folktom strand, men det var en hel del människor där.
Vi stannade inte så länge utan gick tillbaka, hämtade vårt bagage och tog en taxi till nästa hotell i Road Town.
Vårt rum här är lite tristare än det förra, men vi har å andra sidan kyl och kaffekokare.

Vi gick och åt på en enkel italiensk restaurang, jag åt foccacia med italiensk korv och Donny pizza, men det var inget speciellt.
Sen gick vi och köpte dricka i en stor mataffär. Vi har inte haft en affär i närheten på länge nu så det var skönt.




Vy över White Bay, Jost Van Dyke


White Bay


White Bay, Jost Van Dyke




The Baths





Spring Bay


VIRGIN GORDA OCH HEMRESA
Gatwick, Storbritannien 2008-02-12

Tog båten till Virgin Gorda kl. 08:50 söndag morgon. Vi struntade i taxi och gick till de kända The Baths, som är en samling enorma stenbumlingar på stranden. När vi kom dit fick vi betala inträde för att komma dit och då upptäckte jag att jag glömt min $100-sedel på hotellet och därmed hade jag bara $7 i plånboken. Vilken tur att vi inte tog taxi, då hade vi inte haft pengar till inträdet!

Det finns en led igenom stenarna där man klättrar mellan, under och över stenarna, i vatten och på stranden. Det var väldigt kul, men inte så lätt. Leden slutar vid en liten bukt, Devil's Bay, som var riktigt mysig och hade hyfsad snorkling, men fiskarna var lite närgångna. Stranden hade en hel del tuppar och hönor som gick omkring där och tiggde mat. Överhuvudtaget är de är lika vanliga i British Virgin Islands som gråsparvar är i Sverige.
De sista timmarna av dagen spenderade vi på stranden Spring Bay som också har en del stenbumlingar och snorkling.
Klockan 17 gick sista båten tillbaka till Tortola.

Igår ville vi gärna till Tortolas bästa strand, Cane Garden Bay, men vi hade ingen större lust att betala $50 för det när vi dessutom inte kunde spendera hela dagen där. Istället gick vi omkring lite i Road Town som är en ganska trist stad, men småbåtshamnen är mysig. Vi satt där en stund och åt sedan lunch, hamburgare, på en lokal restaurang som var full av skolungdomar. Men maten var inget speciellt den här gången heller.

Vid tretiden tog vi en taxi till flygplatsen. Vi var lite nervösa att vi skulle missa incheckningen i Antigua, för om de följde reglerna att stänga check-in 1,5 timmar före avgång, hade vi bara 20 min. på oss att gå igenom passkontrollen, hämta bagage, passera tullen och leta upp check-in.
Flygvärdinnan på LIAT fixade någon som kunde hjälpa oss igenom passkontrollen och sen slapp vi kön i tullen och nådde check-in i tid. Men vi upptäckte att det var många som inte checkat in än och de hade ingen brådska alls att stänga. Ungefär som det brukar vara i Karibien.
Vi kom iväg på tid och hade återigen fyra säten för oss själva. Det var bra för jag fick god sömn hela vägen till London. Vi landade på tid, men det hade inte gjort något om vi blivit försenade för vi har nu sju timmars väntan till flyget går hem till Köpenhamn. Vi har bl.a. gått ut en runda kring flygplatsen, men det är kallt och verkligen inget att se.




The Baths




Devil's Bay




Jag ombord på flyget till London Gatwick