|
| Barbados |
Donny i vårt rum
Jag leker i vågorna
|
ANKOMST KARIBIEN
St Lawrence Gap 2007-01-22
Ett fullpackat Ryanair-flyg tog oss från Sturup till London
Stansted. Det var kaos i passkontrollen med tusentals människor
trots att klockan var tolv på natten. Jag och Donny fick stå
i olika köer eftersom jag är EU-medborgare och inte han.
Hämtade vårt bagage och gick för att köpa bussbiljett,
men vågade inte köpa till 23.59-avgången eftersom
jag inte visste när Donny skulle komma. Efter ca 45 minuter kom
han men då hade de tagit hans pass eftersom han inte hade utresebiljetter.
Dem hade jag! Så han fick dem och fick sedan leta upp nån
som kunde eskortera honom tillbaka. Efter ytterligare en trekvart
kom han äntligen ut, men nästa buss skulle gå två
timmar senare. Vi beslöt oss för att vänta till halv
sex och sova på flygplatsen. Då hade jag p.g.a. mitt jobb
varit uppe i 24 timmar så jag var väldigt trött. Det
var ingen trevlig flygplats att sova på, men det gick okej.
När vi kom fram till Heathrow åt vi en primitiv frukost
och checkade sedan in.
Sedan blev det en lång väntan tills det var dags att gå
ombord. Planet var långtifrån halvfullt så det var
gott om plats.
Vi fick god mat och personalen var trevlig.
När vi landade fick vi såklart en värmechock och var
knappast klädda för sommarväder. Vi tog en lokalbuss
till St Lawrence Gap där vårt boende var, men vi hade ingen
adress så vi gick längs den långa gatan, men ingen
visste var det var. Någon gav oss en telefon som vi kunde ringa
från, men jag hade glömt numret hemma!
Hittade dock en telefonkatalog, ringde och fick en vägbeskrivning.
Det var ganska nära, vi hade precis gått förbi där.
Det första vi gjorde efter att vi slängt av väskorna
var att gå till stranden, Dover Beach, och ta ett dopp. Solen
höll på att gå ned.
Senare på kvällen gick vi ut och åt pizza på
en restaurang. Den Donny beställde var gigantisk så han
fick halva med sig hem.
Vi bor i ett hus med fyra sovrum. Vi har ett dubbelrum och man har
tillgång till kök. |
Solnedgång över Dover Beach
|
Havets underbara färg
|
CRANE BEACH
St Lawrence Gap 2007-01-23
Vi vaknade halv sex och gick upp en stund senare. Det var mulet och
lite regnigt, men vi bestämde oss för att ta bussen till
en strand längre bort. Vi valde Crane Beach, som enligt resehandböcker
skulle var öns finaste. Den var väldigt lång och helt
tom på folk. Vi slängde oss direkt i de höga vågorna.
Helt underbart! Färgen på havet på Barbados är
helt obeskrivlig!
På ena sidan stranden ligger ett lyxhotell varifrån utsikten
skulle vara fantastisk. Vi gick dit och det var väldigt fint.
Vi kunde dock inte gå in för det skullle kosta 25 dollar. Men
vi gick ned till stranden och ut på en klippavsats där
man hade en fin utsikt över stranden.
Sedan åkte vi tillbaka och besökte Sandy Bay i Worthing.
Det var betydligt mer folk där. Vi lade oss i skuggan under en
palm för vi hade bränt oss!
När vi kom hem vilade vi en stund och vaknade inte förrän
halv nio. Det blev inte mycket till middag idag. Bara resterna av
Donnys pizza och en banan som vi köpte. Sedan somnade vi igen. |
Jag på Crane Beach
Crane Beach
|
Strandvyer
|
VÄSTKUSTEN OCH BRIDGETOWN
St Lawrence Gap 2007-01-24
Vi tog bussen mot Speightstown i nordvästra delen av Barbados.
Det tog en himla tid genom Bridgetown och dessutom fick vi stå
upp som packade sillar.
På vägen norrut passerade vi jättefina lyxhotell som
vi önskade vi bodde på!
Vi hoppade av vid Mullins Beach, som skulle vara jättefin,
men vi tyckte inte att den var så speciell sa vi promenerade
vidare längs stranden söderut. Hittade en fin strand, Reeds Bay, där vi
stannade ett tag, sedan gick vi vidare. När stranden
blev oframkomlig fick vi gå tillbaka och upp på vägen.
När vi fått nog tog vi bussen till Bridgetown. Vi gick lite
i affärer, tittade på Parlamentet och köpte lite mat.
På vägen hem stannade vi till på Dover Beach
och tittade på solnedgången.
Vi var ganska trötta när vi kom hem och lagade bara lite
pasta och gick och lade oss. |
Reeds Bay
|
Bottom Bay
|
BOTTOM BAY
St Lawrence Gap 2007-01-25
Ett vackert vykort föreställande Bottom Bay fick mig att
vilja åka dit och se det med egna ögon. Vi tog bussen i
en timme och fick sen promenera i ca 20 minuter. Det var en mycket
vacker liten bukt inramad av höga klippor med ett gäng kokospalmer
på ena sidan. Vågorna var enormt höga och det var
lite besvärligt att bada. Tyvärr var det inte alls soligt
denna dag, typiskt när man är på den finaste stranden!
Vi stannade där ganska länge. Precis när vi skulle
gå kom beväpnade poliser och soldater. Vi undrade vad de
gjorde där, men det kollade bara om turisterna var okej.
När vi kom hem tittade vi på solnedgången hemma på
Dover Beach i St Lawrence Gap, lagade mat och sen gick vi ut
en runda på kvällen.
Vi gick in på ett hotell och Donny beställde en öl,
men det visade sig vara ett all inclusive-hotell och de kunde inte
ta betalt så han fick den gratis! Vi spelade biljard på
ett annat ställe och gick sen till en annan pub där man
hade happy hour.
|
Bottom Bay
|
| Grenada |
Jag på vår balkong
|
GRANDE ANSE
Point Salines 2007-01-26
Idag fick vi gå upp kl. 5 för att hinna med flyget till
Grenada. Bussarna går inte riktigt att lita på. Flyget
var ett litet propellerplan som väsnas väldigt mycket. Att
Grenada är väldigt vackert upptäckte vi lätt från
luften. Vi hade promenadavstånd till vårt hotell, Grenadian
by rex resorts, från flygplatsen. Detta hotell är i
en helt annan prisklass än de övriga vi bor på. Det
är superfint och vi har en underbar havsutsikt från balkongen.
Här kan man sitta i timmar och njuta. Vi blev körda upp
till rummet av en golfbil också. Vilken service.
Poolområdet ligger uppe på en klippa intill stranden och
har jättefin utsikt över havet och bergen.
När vi installerat oss hade vi tänkt ta oss till den långa
stranden Grande Anse några kilometer från hotellet.
Innan vi kommit ut från hotellområdet stoppade en taxi
oss och vi köpslog om ett pris. Stranden var mysig och utsikten
över bergen med de små husen som slängts ut här och
var.
Vi köpte mat i en affär och sen promenerade vi bort till
en annan strand, Morne Rouge, på andra sidan berget.
Vi hade tänkt promenera hem därifrån men när
vi gått en bra bit uppför en brant backe och frågade
efter vägen fick vi veta att det var en återvändsgata.
Damen vi frågade, en kanadensiska, var vänlig nog att köra
oss tillbaka. Väldigt snällt!
På kvällen skulle vi äta på hotellet, men missade
att man skulle boka bord så vi fick vänta till halv nio.
Under tiden tog vi en drink i baren. |
Donny på Grand Anse
Piña Colada på hotellet
|
Donny i vår pool
|
ST GEORGE'S
Point Salines 2007-01-27
Vi åkte in till huvudstaden St George's som är ett virrvarr
av smala gator som leder upp och nedför höga kullar. Vi
gick till Fort George dar bl.a. premiärministern avrättades
1983. Vi beundrade utsikten över kusten och stadens vackra hästskoformade
hamn som omgärdas av höga gröna kullar med vackra 1800-talshus
i olika färger.
Vi åt lunch på Subway och tittade i ett shoppingcentrum
som låg i anslutning till kryssningsterminalen där två
båtar ankrat. Där fanns bl.a. en taxfree-butik med väldigt
billig alkohol och hyfsad billig parfym. Vi köpte dock inget
eftersom vi har långt kvar av resan och vill inte bära på
så mycket.
I en annan affär köpte Donny en keps på
taxfree och jag ett par solglasögon eftersom jag glömt mina
hemma. Sedan gick vi runt hamnen och kring en annan cirkelformad bukt
kallad Lagunen, som var full av små och stora segelbåtar
och yachter. Jättevackert.
Vi handlade lite i en mataffär och tog sedan bussen hem.
Vi låg en stund på stranden där hemma, gick till
flygplatsen och bokade en hyrbil för imorgon och senare på
kvällen satt jag och njöt på balkongen och lyssnade
på ett band som spelade vid poolen. |
S:t George's
Magazine Beach
nedanför hotellet
|
Seven Sisters Falls
|
BILRUNDTUR
Point Salines 2007-01-28
Vi gick till flygplatsen för att hämta var hyrbil. Tanken
var helt tom så vi fick lita på att de sista dropparna
skulle räcka till en mack. Det gjorde de, vi bad om halv tank
men fick nästan en hel. Jag är inte helt bekväm med
att köra vänstertrafik, men men vi hade automatare som tur var.
Vi körde norrut längs kusten på mycket slingriga och
smala vägar som kantades av bananplantor och kokospalmer. Det
var enormt vackert och utsikten var fantastisk från den höga
höjden. Vi körde först till Concord Falls där
vi badade i poolen under det. Jätteskönt.
Sedan körde vi upp till nordspetsen och tittade på två
stränder, Bathaway Beach och Levera Beach. Vägen
mellan dem var väldigt stenig och gropig. En stor sten som låg
i en håla kastades upp när jag råkade köra över
den och den landade ett par meter bort. Det blev en rejäl smäll
och vi hoppas att bilen är okej. Vi hade tänkt stanna nånstans
och äta lunch, men det dök aldrig upp något. Vi lät
dock inte hungern hindra oss och körde vidare genom Grand
Etang National Park. Stannade för att besöka Seven
Sisters Falls. Det var en bra bit att gå dit och terrängen
var tuff, framför allt tillbakavägen eftersom det var brant
uppförsbacke. Fallen var vackra men det var lite för mycket
folk som badade där.
Till sist stannade vi vid ett annat vattenfall, Annandale Falls,
där vi badade igen. Klockan var kring sex när vi fick vår
lunch/middag och den åt vi på Subway igen!
Senare på kvällen träffade vi ett ungdomligt engelskt
par i 50-årsåldern som Donny lärt känna tidigare.
De har all inclusive och bjöd oss på drinkar hela kvällen.
Vi hade väldigt trevligt.
|
Donny badar vid Concord Falls
Jag på Levera Beach
|
| Tobago |
Jag med våra engelska vänner
|
NY Ö
Crown Point 2007-01-29
Gick upp tidigt för att ta en sista tur med bilen. Vi åkte
till Lance-aux-Epines som ligger i närheten av Point Salines
där vi bor. Det var ett ganska mysigt område med fin utsikt.
Sen växlade vi pengar på banken i Grande Anse och körde
och lämnade bilen. Det var dessvärre ganska mycket bensin
kvar i bilen så vi brände en del pengar där.
När vi kom tillbaka till hotellet låg vi vid poolen med
det engelska paret som fortsatte förse oss med drinkar. Vi njöt
verkligen av våra sista timmar på hotellet och hade ingen
lust att åka därifrån.
Sen var vi i alla fall tvungna att gå till flygplatsen och flyga
till Tobago. Vi var lite nervösa att Donny inte skulle komma
in eftersom han behöver visum. Vi hade dock kollat upp att man
kan få det på plats, men man vet ju aldrig. Det gick dock
att ordna även om de surt frågade varför han inte
fixat det innan.
Vi hade återigen gångavstånd till vårt boende
från flygplatsen. Den här gången en lägenhet
med badrum och minikök. Skönt att ha kyl igen, det saknade
vi på Grenada!
Vi gick en liten runda, tittade på den närmaste stranden, Store Bay, och handlade lite i en liten mataffär.
Vi åt nudlar till middag och somnade redan klockan 20. |
Vi lämnar Grenada
|
Norra Pigeon Point
|
PIGEON POINT
Crown Point 2007-01-30
Vaknade klockan 7 efter 11 timmars sömn! Vi gick till Pigeon
Point som är den finaste stranden på ön. Vit sand
och massvis med kokospalmer som hänger över vattnet. Det
är här de flesta turistbilder tas från Tobago, med den
palmbladstäckta piren. Udden har en gång varit ett kokosplantage
och de tar $3 i inträde.
Det var väldigt mysigt där, trots ganska mycket turister, och vi
stannade hela dagen. Gick och tog en massa foton vid de hängande palmerna,
men där var rätt långgrunt så det var bättre att bada vid piren och vid den norra udden.
På vägen hem skulle vi gå till en
större mataffär för att handla mat, men det var betydligt
längre än vi trott. Vi köpte pommes frites och kycklingburgare
som vi lagade till i vår minimala ugn. Det var faktiskt ganska gott. |
Jag vid Pigeon Point
|
| |
SCARBOROUGH
Crown Point 2007-01-31
Vi tog bussen till Tobagos huvudstad Scarborough, men det
fanns inte mycket att se där. Bestämde oss för att
ta en buss vidare till en strand längre bort eftersom vi ändå
var vid bussterminalen. Klockan var halv tolv och bussen skulle gå
halv ett. Jag behövde växla pengar så vi gick till
banken och tvingades stå i kö i 45 minuter. Vi kom fram
till Englishman's Bay halv två och hade tänkt ta
bussen tillbaka vid 15-tiden för då skulle en buss gå
enligt en som jobbade på stranden. Det blev med andra ord ingen
lång stund på stranden, men vi ville hem till solnedgången.
Englishman's Bay var mysig med mörk sand, palmer och inte så
mycket folk. 14:45 stod vi ute på vägen och väntade
i solen och hettan, men först klockan 16:15 kom den! Den 1,5
timmen hade jag hellre spenderat på stranden än vid en
vägkant. Vi missade bussen till Crown Point med en minut och
solnedgången med lika mycket.
Vilken dag! Så mycket besvär
för så lite! |
Englishman's Bay
|
Pigeon Point
|
PIGEON POINT IGEN
Crown Point 2007-02-01
Vaknade tidigt som vanligt, men jag ville använda Internet
så jag fick vänta till de öppnade klockan 9. Växlade
lite pengar innan dess så att vi har till departure tax.
Brände också över mina bilder till CD eftersom minneskortet
snart är slut.
Sedan gick vi till Pigeon Point igen. Stranden är ju trots
allt en av de mest paradislika man kan hitta. En stund efter vi kom
försvann den blå himlen och det började till och med
att regna en kort stund. Det dröjde innan solen kom tillbaka
och när den gjorde det gick vi längs stranden och tog en
massa kort. Vi stannade till solnedgången, men då hade
det tyvärr blivit molnigt igen så det var inte lika vackert
som den vi missade igår.
|
Solnedgång, Pigeon Point
|
| Aruba |
Jag i vårt rum på Arubiana Inn
|
LÅNG RESDAG
Eagle Beach 2007-02-02
Idag fick vi gå upp klockan 5 för att ta 06:45-flyget
till Trinidad och därefter åka till Curaçao klockan 09:15.
Det flyget var dock en trekvart försenat. Vid ankomsten fick
vi leta upp ett biljettkontor där man kunde köpa biljett
till Aruba. Det fanns ett par att välja emellan och vi valde
den som avgick tidigast, 13.50. Lite småirriterande att vi
inte kunde flyga direkt till Aruba för att slippa sitta och titta
på flygplatser och vänta hela dagen.
Aruba-flyget var det minsta trafikplan jag nånsin suttit på,
endast 17 platser och man kunde se rakt in i cockpit, men det var
intressant.
Vi landade nog samtidigt som ett par stora charterflyg för det
var packat med folk vid passkontrollen så det tog sin lilla
tid.
Jag växlade lite pengar på en bank och sen letade vi upp
en buss som skulle ta oss till vårt hotell vid Eagle Beach.
Vi fick byta buss i Oranjestad.
Det är stor skillnad på bussarna här och på
övriga öar vi varit. De är nya, håller inte på
att falla ihop och går ganska ofta.
Ingen visste var vårt hotell låg, men chauffören
sa var vi skulle hoppa av och sen frågade vi oss fram så
gott det gick. Efter att gått fel ett par gånger hittade
vi äntligen rätt. Vi har ett jättefint rum, men tyvärr
inget kök, bara mikrovågsugn, tallrik, bestick och vattenkokare.
Typiskt för vi har hittat en jättebra mataffär med
bra mat att laga. Istället fick vi köpa färdiga rätter
att stoppa in i mikron. Inte så gott.
Vi gick en sväng till stranden också, tog ett bad och tittade
på solnedgången.
Det har varit en lång resdag. Vi gick hemifrån klockan
5 imorse och kom fram till hotellet klockan 5 på kvällen. |
Eagle Beach
Solnedgång, Eagle Beach
|
Jag i Oranjestad
|
ORANJESTAD
Eagle Beach 2007-02-04
Igår åkte vi in till huvudstaden Oranjestad, som
är helt annorlunda än de andra karibiska städer vi
varit i. Husen är väldigt färgglada, det finns massor
av lyxiga shoppingcenter, märkesbutiker och juveleraraffärer
överallt och hamnen är full av segelbåtar och lyxyachter.
Ute i hamnen såg vi ett flertal stora och små leguaner.
Lite exotiskt!
Vädret var lite speciellt och sol varvades med regn. Vi åt
en stor pizza från Pizza Hut till lunch.
På kvällen träffade vi en finsk tjej på hotellet.
Hon hade kommit för att segla runt i Karibien. Låter skönt!
Vi pratade hela kvällen.
Idag var vädret ingen höjdare. Vi gick till Palm Beach där
de flesta stora hotellen ligger. Så fort vi lagt oss på
stranden började det regna. Vi gick en liten runda och sen gav
vi upp. Det såg inte ut att bli bättre så vi gick
hem.
Solen kom dock fram senare på eftermiddagen och jag gick till
Eagle Beach där vi bor. |
Plaza Daniel Leo, Oranjestad
|
Jag på Eagle Beach
|
BAD HELA DAGEN
Eagle Beach 2007-02-05
Idag var vädret bättre. Vi gick tillbaka till Palm Beach och tog ett dopp. Funderade på att boka en seglings/snorklingstur,
men de visste inte om det skulle bli av eller ej beroende på
hur många som bokade. Vi gick tillbaka till Eagle Beach och
ringde senare för att fråga om det blev nåt,
men de visste fortfarande inte så vi gav upp. Trist för
vi var verkligen sugna.
På kvällen gick vi och åt sorbet på Amsterdam
Manor Resort. Det var jättemysigt där och vi ångrade
att vi inte gått dit och ätit tidigare. Vi lånade
deras Internet också, fast det egentligen bara var för
gäster...
|
Divi Divi-träd, Eagle Beach
|
| Curaçao |
Donny vid propellerplanet som
gick till Curaçao
|
DELFINSIM
Westpunt 2007-02-06
Vi flög tillbaka till Curaçao och jag satte mig längst fram
i flyget så att jag satt halvvägs inne i cockpit. Det var
skoj!
Vi skulle bli hämtade på flygplatsen klockan 08:30, men
när vi kom ut var ingen där. Vi frågade runt och en
annan man som skulle hämta upp nån ringde hotellet och
det hade visst blivit ett missförstånd på dagarna.
Han kom så småningom, men vi var lite stressade eftersom
jag hade bokat delfinsim på Dolphin Academy till 11:30. Dessutom
var vårt hotell på västspetsen och delfinerna på
östspetsen av ön. De som hämtade oss var så vänliga
och körde oss till hotellet och sen till delfinstället.
Vi hann precis.
Bland delfinsimmarna tillhörde jag den lilla minoriteten av icke-holländare.
Det var verkligen kul att simma med dem och dessutom få röra
dem vilket inte var möjligt när jag simmade med vilda delfiner.
De var så lekfulla och puffade på en när man inte
var beredd. Vi fick göra olika konster med dem och på slutet
fick vi en åktur genom att ta tag i deras ryggfenor. Det gick
enormt fort och var jättekul.
Efter turen tittade vi lite på de andra djuren i parken och
sen åkte vi in till huvudstaden Willemstad. Gick omkring lite
och åt på Subway - igen! Sen tog vi bussen hem vilket
tog en timme.
Vi har en stor lägenhet med kök och en gigantisk terrass
belägen rakt över havet med en strand nedanför. Helt
underbart! |
Här får jag en go puss
Jag får en åktur
|
Curaçaos klara vatten
|
STRANDJAKT
Westpunt 2007-02-07
Vi hade en förfärlig natt. Sovrummet var fullt
av mygg och det gick inte att sova. Till slut fick vi gå på
myggjakt, sätta luftkonditioneringen på superkallt och
sova under täcket. Då gick det bättre.
Idag gick vi en runda för att kolla in några av Curaçaos
stränder. Det kändes som att gå omkring i vildmarken
med skogar, berg och kaktusar på båda sidor av vägen.
Vi kom först till Grote Knip, en bukt med vit sand och
kristallklart turkost vatten. Det var så klart att man lätt
kunde se koraller och tropiska fiskar genom vattenytan utan cyklop.
Sen gick vi vidare till Kleine Knip som var en mindre kopia
av den förre och med fler koraller och fiskar. När vi kommit
upp ur vattnet förvandlades solskenet till en regnskur. Så
vi packade ihop, väntade ut regnet och gick tillbaka samma väg
vi kom ifrån och vidare norrut till Playa Kalki. Det var en
mysig strand, men ingen sandbotten alls, bara vass död korall.
När det började regna igen gick vi hem och lagade middag.
På kvällen gick till hotellbaren och drack öl och
cappuccino, som var väldigt god. |
Grote Knip
|
Nedanför vår balkong, Ocean View Apartments, Curaçao
|
WILLEMSTAD
Malmö, Sverige 2007-02-10
I förrgår tog vi 8-bussen till Willemstad för
att shoppa och gå runt i stan. Det är en jättemysig
och fin stad och det är lätt att tillbringa en hel dag där.
Vi tittade i en massa affärer, postade de sista vykorten, tittade
på kryssningsbåtar som gick in och ut ur hamnen och köpte
lite kläder, parfym och Curaçao-likör. Vi gick också
till ett Häagen Dasz-glasscafé och åt jättegod
glass. Mums.
Inte förrän klockan 19 åkte vi tillbaka till Westpunt.
Vi lagade samma mat som igår men när vi åt den första
gången tyckte jag att det fattades vinsmak i den så vi
köpte en flaska och hällde i en del och drack upp resten.
Det blev mycket bättre.
Vi hade velat sitta och njuta av vår sista måltid i Karibien
på balkongen, men då hade vi blivit uppätna av myggen
så det var inte att tänka på.
Sen fick vi packa igen.
Igår tog vi återigen 8-bussen till Willemstad och bytade
där till en buss som skulle gå till flygplatsen och vårt
flyg tillbaka till Trinidad. På flygplatsen hade de en massa
prover på jättegod choklad i alla affärer så
dit gick vi gärna ett par gånger.
Vi fick veta att vårt flyg var försenat två timmar
till klockan 21:30 och vi som hade så lång tid att vänta
redan! Vi hade tänkt äta på flygplatsen, men när
vi kom igenom säkerhetskontrollen fanns det ingen restaurang
där! Typiskt! Vi hade inte fått nån lunch heller.
Flyget gick inte förrän kring 22 och sen fick vi äntligen
mat!
Trots den stora förseningen var vi bara en timme försenade
i London. Men vad hjälpte det när vårt flyg till Köpenhamn
också var försenat en timme? Suck!
Vi landade klockan 18 och sen var det dags för mig att jobba
klockan 3 på natten. Så kan det gå! |
Vi bor i det ljusblå huset i mitten
Handelskade, Willemstad
|
|
|
