 |
 |
 |
| - reseguider och dagböcker |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||||||||
| Lissabon 2011 | Algarve 2022 | |||||||||
| LISSABON | |||||||||
|
|||||||||
|
|
RESAN TILL LISSABON Lissabon 2011-09-25 Vi började resan med en god frukost i SAS-loungen på Kastrup. Kl. 10:15 avgick flyget mot Frankfurt 5 min. före ordinarie avgångstid. I Frankfurt tog vi en snabb tur genom taxfree-butiken innan vi satte oss i loungen, som var full av folk. Åt lite lunch samt drack kaffe, vin och Baileys innan det var dags att gå till gaten. Flyget som skulle avgå 13:30 blev försenat och dessutom serverades inget ombord eftersom de saknade extra personal. Vi landade också en dryg kvart försent. Det stod att väskorna skulle ta en halvtimme, men det tog bara en kvart och våra väskor var dessutom de två första att komma ut. Sen var det bara att leta upp bussen. Jag hade läst att lokalbussen inte accepterar passagerare med bagage, men vi valde att prova ändå eftersom den går förbi vårt hotell, medan flygbussen inte gör det. Men mycket riktigt vill de inte ha oss med. En flygbuss gick precis när vi stod där, men det skulle komma två till 10 min. senare. De kom dock aldrig så vi fick vänta på nästa, ytterligare 20 min. senare. Irriterande. Det var dock inte så våldsamt långt att gå från busshållplatsen till vårt hotell och den dryg kvart senare var vi framme. Vi fick rum på 8:e våningen med stor balkong i söderläge och utsikt över staden. Vi packade upp lite, gick till en affär för att handla dryck och sen försökte vi hitta en buss som gick till centrum. Vår flygbussbiljett gäller på lokalbussarna i 24 timmar. Vandrade runt lite i stan och åkte upp i Elevador de Santa Justa, en gammal järnhiss varifrån man har jättefin utsikt över centrum och östra Lissabon. Biljetten ingick också i flygbussbiljetten. Sedan hamnade vi i Chiados små kvarter, där vi letade efter nånstans att äta. Vi hamnade på ett litet torg vid sidan om Rossio-stationen, där två mysiga restauranger låg, en italiensk och en irländsk. Vi valde den sistnämnda och beställde in varsit glas vitt vin och ryggbiff med whiskey- respektive grönpepparsås. Slutligen gick vi mot Praca dos Restauradores där vi tog bussen hemåt. |
|
|
ALFAMA OCH PARQUE DAS NACÕES Lissabon 2011-09-26 Jag sov ganska dåligt och vaknade tidigt. Tittade på soluppgången från balkongen. När vi så småningom gjort oss klara gick vi ner för att äta frukost. Den var diger och smakade okej. Vi hade tänkt ta bussen till Alfama, en gammal stadsdel uppe på en hög kulle i sydöstra Lissabon. Gick några kvarter för att hitta rätt buss till centrum och därifrån tog vi en jättegammal spårvagn uppför de branta och mycket smala gatorna. Hoppade av vid en mysig plats, Largo das Portas do Sol, varifrån man hade fin utsikt. Gick också till Miradouro de Santa Luzia, en terrass intill en kyrka, med både vacker utsikt och vacker bougainvillea. Vi gick vidare uppförr kullen till Castelo São Jorge, ett gammalt kungligt slott varifrån man har stadens bästa utsikt. Man kan också gå uppe på fästningsvallarna och i ett av tornen finns en camera obscuro, ett optiskt system av linser och speglar som projicerar en 360-graders bild av Lissabon i realtid på en skålformad duk undertill. Systemet uppfanns av Leonardo da Vinci på 1500-talet och var annorlunda och småhäftigt. En guide berättade också om de olika platserna vi såg. Vi lämnade borgen och gick nerför kullen. Nere i hamnen hittade vi en enkel bar/café med billiga drinkar. Det var varmt, vi var törstiga och eftersom vi är i Portugal beställde vi en iskall caipirinha (brasiliansk specialitet som påminner om mojito), och satte oss utanför intill vägen mellan parkerade bilar. Drinken var ganska stark, men god och avsvalkande. Vi promenerade vidare till Praca de Comércio, ett stort torg omgärdat av det f.d. kungliga palatset och en stor triumfbåge. Vi satte oss sedan på shoppinggatan Rua Augusta och åt en belgisk våffla med grädde och topping. Vår flygbussbiljett gällde fortfarande och därför beslöt vi oss för att ännu en gång åka upp i Elevador de Santa Justa så vi fick se utsikten i dagsljus. Sedan tog vi en buss till Lissabons modernaste stadsdel, Oriente, med Parque das Nacões som byggdes inför världsutställningen 1998. Vi valde en buss som körde enorma omvägar, kändes det som. Turen tog en dryg timme och det var nära skymning när vi kom fram. Vi började med att promenera längs vattnet vid de olika paviljongerna och med utsikt över Vasco da Gama-bron, Europas längsta bro. Vi bestämde oss för att besöka Oceanário, ett akvarium med en stor mängd fina, fula och märkliga fiskar och även pingviner, grodor, uttrar och fåglar. Vi hade sett en annons för en amerikansk 50-talsdiner och bestämde oss för att äta där, vilket vi gjorde. Vi beställde in varsin supergod milkshake och åt vitlöksbröd till förrätt och sedan en hamburgare med bl.a. bacon och ananas. Det var jättegott och vi blev väldigt mätta. Efteråt gick vi till ett shoppingcenter som vi sett hade öppet till midnatt. Tog en snabbtitt bland butikerna och gick sedan in i en stor mataffär som också låg där. Köpte på oss en hel del vin, och även portvin, att ta med hem. Med klirrande påsar och trötta fötter gick vi till metrostationen intill och åkte tillbaka till hotellet. När vi äntligen var där var klockan nästan halv tolv. |
|
|
SINTRA Lissabon 2011-09-27 Efter frukost promenerade vi till Entrecampos tågstation för att ta tåget till Sintra. Vi hade lite problem med att komma på hur vi skulle göra eftesom vi var osäkra på om vi kunde använda det kort vi köpte på metron igår, men det kunde vi visst. Sen hade vi problem att hitta maskinen som vi skulle stämpla kortet med och dessutom skulle vi behöva byta tåg, vilket det inte verkade som när jag kollade på nätet. När vi väl löst allting förstod vi att vi lika gärna kunde hoppat på tåget på vår egen station vid hotellet. Framme i Sintra hoppade vi på en buss som skulle ta oss upp till bergstoppen där Palácio da Pena ligger. Detta var kungafamiljens sommarpalats i slutet av 1800-talet. Det är ett lustigt slott byggt i olika stilar och färger. Utsikten är också fantastisk. Vi gick en runda runt och genom slottet. Dessvärre är det ganska slitet och dåligt underhållet. Andreas tog en tur upp på Sintramassivets, Serra de Sintra, högsta topp på 529 m. Jag höll mig borta från den vandringen. Därefter tog vi bussen tillbaka och stannade till i byn Sintra; mysig, men turistig. Här låg också ett annat äldre kungapalats, Palácio Nacional de Sintra, som vi dock inte besökte. Sedan gick vi tillbaka till tågstationen och tog tåget till Lissabon, den här gången direkt. Vi promenerade upp till Chiado och Bairro Alto för där hade vi inte varit. Det är gamla kvarter uppe på en av kullarna. Här finns stadens livligaste nöjesliv. Vi hade dock lite problem att hitta en restaurang. Men till slut hittade vi en lokal portugisk restaurang på en smal gata. Vi var ganska tidiga så var de enda gästerna. Vi beställde vin, Andreas svärdfisk och jag biff i madeirasås. Det var gott. Efter maten promenerade vi vidare ner till centrum, Andreas provade skor i en butik, och så småningom tog vi tunnelbanan tillbaka till hotellet. |
|
|
QUELUZ OCH BELÉM Lissabon 2011-09-28 Vi var uppe tidigt idag eftersom vi ville hinna med två resmål. Vi började med att ta tåget till Queluz för att besöka Palácio de Queluz, kungligt sommarpalats under 1700-talet och ett av de sista rokokopalatsen som byggdes i Europa. Detta ser mer ut som ett traditionellt slott och insidan var vackrare än Palácio da Pena med rikt dekorerade salar och privata rum. Tronsalen och Ambassadörssalen var verkligen magnifika. Vi gick också en runda i trädgården och såg att de hade en riduppvisning nästan i stil med Spanska Ridskolan. Liksom Palácio da Pena är dock slottets yttre underhåll lite eftersatt. Trädgården kunde också haft lite mer blommor. Efter rundturen tog vi tåget tillbaka, men fick byta tåg två gånger och station en gång för att komma till Belém. Det var inte helt lätt att räkna ut vart vi skulle gå. Framme i Belém, som var upptäcktresenärernas utgångspunkt, promenerade vi förbi vackra trädgårdar, uteserveringar och Palácio Nacional de Belém, presidentens officiella palats (även f.d. kungligt palats). Vi satte oss på McDonald's uteservering och åt en McFlurry med Oreo-kakor. Sen gick vi vidare mot Mosteiro dos Jerónimos, ett vackert 1500-talskloster som byggdes när Vasco da Gama återvänt från sin Indien-resa. Han är också begravd i den tillhörande kyrkan som vi besökte. Mittemot, ute vid floden, står Upptäckarmonumentet, som är ett ganska fult kommunistliknande 1960-talsmonument till minne av sjömän och krigshjältar som bidragit till Portugals guldålder. Vi fortsatte längs kajen mot Torre de Belém, ett utsmyckat fort från 1500-talet. Det var här upptäcktsresenärerna satte segel och det är även en symbol för landets storhetstid. Intill ligger en liten strand och eftersom det var väldigt varmt gick vi i och badade fötterna. Sedan gick vi tillbaka, satte oss i en park en stund och tittade på Ponte 25 Abril som påminner om Golden Gate-bron i San Francisco. Vi tog bussen tillbaka till Lissabon och gick till Hard Rock Cafe för middag. Åt varsin god hamburgare och drack goda cocktails. Vi var törstiga efteråt så vi gick för att se om vi hittade ett trevligt ställe att sätta oss på, men det gjorde vi inte så vi letade upp en affär i Bairro Alto och köpte där istället. Sen tog vi metron hem. |
|
|
CASCAIS OCH ESTORIL Lissabon 2011-09-29 Idag hade vi en tur till stranden på schemat. Först gick vi en runda i centrum och längs Avenida da Liberdade, som påminner om Champs Elysées i Paris. Sedan gick vi till tågstationen Cais du Sodré för tåget till Cascais. Vi steg av i en mysig fiskeort med några turistgator, en stor marina och ett gammalt fort från 1600-talet. Vi stannade till vid en liten sandstrand, Praia de Rainha, mellan höga klippor och badade. Det var riktigt skönt. Sedan fortsatte vi promenera längs strandpromenaden mot Estoril. Tidvattnet var på väg in och det lugna vattnet förvandlades plötsligt till vilda och höga vågor som kastades in mot land och upp på kajerna. Vi hade tänkt sätta oss på nåt mysigt ställe och äta eller dricka inne i Estoril, men när vi kom dit insåg vi att det inte var mycket där. Det stora casinot är den stora mittpunkten, annars var det sparsamt med både restauranger och butiker. Istället gick vi tillbaka till stranden, Praia do Tamariz, och satte oss på en bar/restaurang längs strandpromenaden. Beställde en skinksandwich och drack en Piña Colada och en caipirinha. Sedan lade vi oss på stranden. Hoppade i vattnet och fick kämpa en del mot de stora vågorna. Vi lämnade stranden vid halv sex-tiden och tog tåget hemåt. Jag hade laddat mitt kort med 3 euro så att det skulle räcka till tågresan och en metroresa. Men när vi kom fram till Cais du Sodré för att metron fanns det plötsligt bara 65 cents kvar (det skulle finnas 1,70 euro). Gick tillbaka till tågstationen och fick stå i en lång kö. Men de kunde inte göra någonting trots att jag hade kvitto och allt. De gav mig bara nonchalant ett klagoformulär att fylla i och bad mig lägga mer pengar på kortet. Eftersom detta hänt en gång tidigare blev jag riktigt upprörd. Men det var bara att lägga på ytterligare 2 euro (minimumbelopp). Fyllde dock i formuläret och lämnade in på stationen senare. Vi tänkte äta på en restaurang i närheten av hotellet men det var lättare sagt än gjort. Det slutade med att vi gick till en pizzeria och köpte varsin pizza och åt på rummet. Den var väldigt god. Sedan var det bara att packa för morgondagens hemresa. |
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |