|

Anderas på irländsk restaurang
|
RESAN TILL LISSABON
Lissabon 2011-09-25
Vi började resan med en god frukost i SAS-loungen på Kastrup. Kl. 10:15 avgick flyget mot Frankfurt 5 min.
före ordinarie avgångstid.
I Frankfurt tog vi en snabb tur genom taxfree-butiken innan vi satte oss i loungen, som var full av folk. Åt
lite lunch samt drack kaffe, vin och Baileys innan det var dags att gå till gaten. Flyget som skulle avgå
13:30 blev försenat och dessutom serverades inget ombord eftersom de saknade extra personal. Vi landade också
en dryg kvart försent.
Det stod att väskorna skulle ta en halvtimme, men det tog bara en kvart och våra väskor var dessutom de
två första att komma ut.
Sen var det bara att leta upp bussen. Jag hade läst att lokalbussen inte accepterar passagerare med bagage, men vi
valde att prova ändå eftersom den går förbi vårt hotell, medan flygbussen inte gör det.
Men mycket riktigt vill de inte ha oss med. En flygbuss gick precis när vi stod där, men det skulle komma
två till 10 min. senare. De kom dock aldrig så vi fick vänta på nästa, ytterligare 20 min.
senare. Irriterande.
Det var dock inte så våldsamt långt att gå från busshållplatsen till vårt hotell
och den dryg kvart senare var vi framme.
Vi fick rum på 8:e våningen med stor balkong i söderläge och utsikt över staden. Vi packade upp
lite, gick till en affär för att handla dryck och sen försökte vi hitta en buss som gick till centrum.
Vår flygbussbiljett gäller på lokalbussarna i 24 timmar.
Vandrade runt lite i stan och åkte upp i Elevador de Santa Justa, en gammal järnhiss varifrån man
har jättefin utsikt över centrum och östra Lissabon. Biljetten ingick också i flygbussbiljetten.
Sedan hamnade vi i Chiados små kvarter, där vi letade efter nånstans att äta. Vi hamnade på ett
litet torg vid sidan om Rossio-stationen, där två mysiga restauranger låg, en italiensk och en irländsk.
Vi valde den sistnämnda och beställde in varsit glas vitt vin och ryggbiff med whiskey- respektive
grönpepparsås.
Slutligen gick vi mot Praca dos Restauradores där vi tog bussen hemåt. |

Elevador de Santa Justa

Utsikt över Rossio-torget
|

Castelo São Jorge

Clownfisk på Oceanário

Jag på 50-talsdiner
|

ALFAMA OCH PARQUE DAS NACÕES
Lissabon 2011-09-26
Jag sov ganska dåligt och vaknade tidigt. Tittade på soluppgången från balkongen.
När vi så småningom gjort oss klara gick vi ner för att äta frukost. Den var diger och smakade
okej.
Vi hade tänkt ta bussen till Alfama, en gammal stadsdel uppe på en hög kulle i sydöstra Lissabon.
Gick några kvarter för att hitta rätt buss till centrum och därifrån tog vi en jättegammal
spårvagn uppför de branta och mycket smala gatorna. Hoppade av vid en mysig plats, Largo das Portas do Sol,
varifrån man hade fin utsikt. Gick också till Miradouro de Santa Luzia, en terrass intill en kyrka, med
både vacker utsikt och vacker bougainvillea.
Vi gick vidare uppförr kullen till Castelo São Jorge, ett gammalt kungligt slott varifrån man har
stadens bästa utsikt. Man kan också gå uppe på fästningsvallarna och i ett av tornen finns en
camera obscuro, ett optiskt system av linser och speglar som projicerar en 360-graders bild av Lissabon i realtid
på en skålformad duk undertill. Systemet uppfanns av Leonardo da Vinci på 1500-talet och var annorlunda
och småhäftigt. En guide berättade också om de olika platserna vi såg.
Vi lämnade borgen och gick nerför kullen. Nere i hamnen hittade vi en enkel bar/café med billiga drinkar.
Det var varmt, vi var törstiga och eftersom vi är i Portugal beställde vi en iskall caipirinha (brasiliansk
specialitet som påminner om mojito), och satte oss utanför intill vägen mellan parkerade bilar. Drinken var
ganska stark, men god och avsvalkande.
Vi promenerade vidare till Praca de Comércio, ett stort torg omgärdat av det f.d. kungliga palatset
och en stor triumfbåge. Vi satte oss sedan på shoppinggatan Rua Augusta och åt en belgisk våffla
med grädde och topping.
Vår flygbussbiljett gällde fortfarande och därför beslöt vi oss för att ännu en gång
åka upp i Elevador de Santa Justa så vi fick se utsikten i dagsljus.
Sedan tog vi en buss till Lissabons modernaste stadsdel, Oriente, med Parque das Nacões som byggdes inför
världsutställningen 1998. Vi valde en buss som körde enorma omvägar, kändes det som. Turen tog en dryg
timme och det var nära skymning när vi kom fram.
Vi började med att promenera längs vattnet vid de olika paviljongerna och med utsikt över Vasco da Gama-bron,
Europas längsta bro.
Vi bestämde oss för att besöka Oceanário, ett akvarium med en stor mängd fina, fula och märkliga fiskar och även
pingviner, grodor, uttrar och fåglar.
Vi hade sett en annons för en amerikansk 50-talsdiner och bestämde oss för att äta där, vilket vi gjorde.
Vi beställde in varsin supergod milkshake och åt vitlöksbröd till förrätt och sedan en hamburgare
med bl.a. bacon och ananas. Det var jättegott och vi blev väldigt mätta.
Efteråt gick vi till ett shoppingcenter som vi sett hade öppet till midnatt. Tog en snabbtitt bland butikerna och gick
sedan in i en stor mataffär som också låg där. Köpte på oss en hel del vin, och även portvin,
att ta med hem.
Med klirrande påsar och trötta fötter gick vi till metrostationen intill och åkte tillbaka till hotellet.
När vi äntligen var där var klockan nästan halv tolv. |

Andreas vid Largo das Portas do Sol

Miradouro de Santa Luzia

Praca de Comércio

Parque das Nacões med Torre Vasco da Gama och Vasco da Gama-bron
|

Andreas på restaurang
i Bairro Alto
|

SINTRA
Lissabon 2011-09-27
Efter frukost promenerade vi till Entrecampos tågstation för att ta tåget till Sintra. Vi hade lite problem
med att komma på hur vi skulle göra eftesom vi var osäkra på om vi kunde använda det kort vi
köpte på metron igår, men det kunde vi visst. Sen hade vi problem att hitta maskinen som vi skulle
stämpla kortet med och dessutom skulle vi behöva byta tåg, vilket det inte verkade som när jag kollade
på nätet. När vi väl löst allting förstod vi att vi lika gärna kunde hoppat på
tåget på vår egen station vid hotellet.
Framme i Sintra hoppade vi på en buss som skulle ta oss upp till bergstoppen där Palácio da Pena
ligger. Detta var kungafamiljens sommarpalats i slutet av 1800-talet. Det är ett lustigt slott byggt i olika stilar
och färger. Utsikten är också fantastisk. Vi gick en runda runt och genom slottet. Dessvärre är
det ganska slitet och dåligt underhållet.
Andreas tog en tur upp på Sintramassivets, Serra de Sintra, högsta topp på 529 m. Jag höll mig borta
från den vandringen.
Därefter tog vi bussen tillbaka och stannade till i byn Sintra; mysig, men turistig. Här låg också
ett annat äldre kungapalats, Palácio Nacional de Sintra, som vi dock inte besökte.
Sedan gick vi tillbaka till tågstationen och tog tåget till Lissabon, den här gången direkt. Vi
promenerade upp till Chiado och Bairro Alto för där hade vi inte varit. Det är gamla kvarter
uppe på en av kullarna. Här finns stadens livligaste nöjesliv. Vi hade dock lite problem att hitta en
restaurang. Men till slut hittade vi en lokal portugisk restaurang på en smal gata. Vi var ganska tidiga så
var de enda gästerna. Vi beställde vin, Andreas svärdfisk och jag biff i madeirasås. Det var gott.
Efter maten promenerade vi vidare ner till centrum, Andreas provade skor i en butik, och så småningom tog vi
tunnelbanan tillbaka till hotellet. |

Palácio da Pena

Palácio Nacional de Sintra
|

Tronsalen, Palácio de Queluz

Jag på Hard Rock Cafe
|

QUELUZ OCH BELÉM
Lissabon 2011-09-28
Vi var uppe tidigt idag eftersom vi ville hinna med två resmål. Vi började med att ta tåget till
Queluz för att besöka Palácio de Queluz, kungligt sommarpalats under 1700-talet och ett av de
sista rokokopalatsen som byggdes i Europa. Detta ser mer ut som ett traditionellt slott och insidan var vackrare än
Palácio da Pena med rikt dekorerade salar och privata rum. Tronsalen och Ambassadörssalen var verkligen magnifika.
Vi gick också en runda i trädgården och såg att de hade en riduppvisning
nästan i stil med Spanska Ridskolan. Liksom Palácio da Pena är dock slottets yttre underhåll
lite eftersatt. Trädgården kunde också haft lite mer blommor.
Efter rundturen tog vi tåget tillbaka, men fick byta tåg två gånger och station en gång
för att komma till Belém. Det var inte helt lätt att räkna ut vart vi skulle gå.
Framme i Belém, som var upptäcktresenärernas utgångspunkt, promenerade vi förbi vackra
trädgårdar, uteserveringar och Palácio Nacional de Belém, presidentens officiella palats (även f.d. kungligt palats). Vi satte oss
på McDonald's uteservering och åt en McFlurry med Oreo-kakor.
Sen gick vi vidare mot Mosteiro dos Jerónimos, ett vackert 1500-talskloster som byggdes när Vasco da
Gama återvänt från sin Indien-resa. Han är också begravd i den tillhörande kyrkan som vi besökte.
Mittemot, ute vid floden, står Upptäckarmonumentet, som är ett ganska fult kommunistliknande 1960-talsmonument till
minne av sjömän och krigshjältar som bidragit till Portugals guldålder.
Vi fortsatte längs kajen
mot Torre de Belém, ett utsmyckat fort från 1500-talet. Det var här upptäcktsresenärerna
satte segel och det är även en symbol för landets storhetstid. Intill ligger en liten strand och eftersom
det var väldigt varmt gick vi i och badade fötterna.
Sedan gick vi tillbaka, satte oss i en park en stund och
tittade på Ponte 25 Abril som påminner om Golden Gate-bron i San Francisco.
Vi tog bussen tillbaka till Lissabon och gick till Hard Rock Cafe för middag. Åt varsin god hamburgare
och drack goda cocktails. Vi var törstiga efteråt så vi gick för att se om vi hittade ett trevligt
ställe att sätta oss på, men det gjorde vi inte så vi letade upp en affär i Bairro Alto och
köpte där istället. Sen tog vi metron hem.
|

Jag vid Palácio de Queluz

Upptäckarmonumentet

Torre de Belém
|

Jag med piña colada och caipirinha
|

CASCAIS OCH ESTORIL
Lissabon 2011-09-29
Idag hade vi en tur till stranden på schemat. Först gick vi en runda i centrum och längs Avenida
da Liberdade, som påminner om Champs Elysées i Paris.
Sedan gick vi till tågstationen Cais du Sodré för tåget till Cascais. Vi steg av i en mysig
fiskeort med några turistgator, en stor marina och ett gammalt fort från 1600-talet. Vi stannade till
vid en liten sandstrand, Praia de Rainha, mellan höga klippor och badade. Det var riktigt skönt.
Sedan fortsatte vi promenera längs strandpromenaden mot Estoril. Tidvattnet var på väg in och det
lugna vattnet förvandlades plötsligt till vilda och höga vågor som kastades in mot land och upp
på kajerna. Vi hade tänkt sätta oss på nåt mysigt ställe och äta eller dricka
inne i Estoril, men när vi kom dit insåg vi att det inte var mycket där. Det stora casinot är den
stora mittpunkten, annars var det sparsamt med både restauranger och butiker.
Istället gick vi tillbaka till stranden, Praia do Tamariz, och satte oss på en bar/restaurang längs
strandpromenaden. Beställde en skinksandwich och drack en Piña Colada och en caipirinha. Sedan lade vi oss
på stranden. Hoppade i vattnet och fick kämpa en del mot de stora vågorna.
Vi lämnade stranden vid halv sex-tiden och tog tåget hemåt. Jag hade laddat mitt kort med 3 euro så
att det skulle räcka till tågresan och en metroresa. Men när vi kom fram till Cais du Sodré
för att metron fanns det plötsligt bara 65 cents kvar (det skulle finnas 1,70 euro). Gick tillbaka till
tågstationen och fick stå i en lång kö. Men de kunde inte göra någonting trots att jag hade
kvitto och allt. De gav mig bara nonchalant ett klagoformulär att fylla i och bad mig lägga mer pengar på
kortet. Eftersom detta hänt en gång tidigare blev jag riktigt upprörd. Men det var bara att lägga på
ytterligare 2 euro (minimumbelopp). Fyllde dock i formuläret och lämnade in på stationen senare.
Vi tänkte äta på en restaurang i närheten av hotellet men det var lättare sagt än gjort.
Det slutade med att vi gick till en pizzeria och köpte varsin pizza och åt på rummet. Den var väldigt god.
Sedan var det bara att packa för morgondagens hemresa. |

Andreas i Cascais

Praia de Rainha
|
|
|