Paris.
Fakta...
Land:
Frankrike
Grundad:
300 f. Kr.
Areal:
105 km²
Invånare: 2,2 miljoner
Flygplats: Charles De Gaulle (30 km nordost), Orly (15 km söder)
Utflyktstips: Disneyland Paris, Fontainebleau, Saint-Denis, Chantilly, Chartres, Monets hus och trädgård
Bästa tid: Mars-september
Mer info: www.paris.org

Sevärt i Paris

Eiffeltornet
Triumfbågen
Champs Élysées
Place de la Concorde
Operakvarteren
Ile de la Cité & Notre Dame
Musée du Louvre
Palais Royal
Centre Pompidou & Les Halles
Marais & Bastille
St-Germain des Prés
Luxembourg
Latinkvarteren
Invalides
Museer i Chaillot
Bois de Boulogne & Bois de
Vincennes

Montmartre
Château Versailles
La Défense
Parc de la Villette

Mina resor - Dagbok
Paris kallas romantikens stad. Men den skulle lika gärna kunna kallas modets, arkitekturens eller konstens stad.
Som ett av Europas främsta resmål har denna franska metropol ett oändligt antal sevärdheter för alla typer av besökare. Ta med barnen till Disneyland, besök ett av alla berömda konstmuseer, shoppa designkläder på Avenue Montaigne, beundra staden från ovan i Eiffeltornet eller smaka en crême caramel och en kopp cafe au lait på ett klassiskt café i St-Germain-des-Prés.
Paris historia börjar på ön Ile de la Cité, som en fiskeby bebodd av keltiska stammar, bl.a. parisii. 53 f. Kr. ödelades deras boplats av romarna, som döpte om platsen till Lutetia. År 360 fick den namnet Parisionum efter de första invånarna. Under 800-talet anfölls Paris av vikingarna ett flertal gånger.
Paris blev religiöst och akademiskt centrum under medeltiden, då universitet och kyrkor byggdes. När den engelska ockupa-tionsarmén 1453 drog sig tillbaka efter hundraårskriget låg staden i ruiner, men under de följande 200 åren blev Paris kultur- och idécentrum och storslagna palats och torg byggdes. Under solkungen Ludvig XIV:s tid blev Paris först en rik och mäktig stad, men hans ständiga krig och ekonomiska utsvävningar gjorde till slut staten nästan bankrutt. Inflation, fattigdom och motståndet mot adeln ledde till den blodiga revolutionen 1789, då folket stormade kungens fängelse Bastille. 1792 blev Frankrike republik och 1793 avrättades kungen, Ludvig XVI. Men den nya regeringen var instabil och 1804 utropade general Napoleon Bonaparte sig själv till kejsare. Han skapade lagstiftning och riksbank, reformerade utbildningssystemet och försökte göra Paris till världens centrum. Men 1814 invaderades Paris av preussiska, österrikiska och ryska trupper och Napoleon flydde. Under Ludvig Filip I:s styre på 1840-talet moderniserades Paris grundligt och då Napoleons brorson, Napoleon III, tog över makten 1852 förvandlades Paris till Europas mest storslagna stad. De medeltida slumområdena ersattes av eleganta boule-varder, avenyer och parker, och ett avloppssystem skapades. Sedan dess har Paris haft en framstående position på den europeiska kartan, bortsett perioderna under tysk ockupation 1870-1871 och 1940-1944.
Billig logi...
BVJ Louvre (Louvre), Maison Internationales de la Jeunesse (Marais), Auberge Internationale des Jeunes, Blue Planet Hostel (Bastille), Mary's Hotel, Auberge de Jeunesse Jules Ferry, Absolute Paris (République), The Loft Hostel (Belleville), Le Village Hostel, Hotel Caulaincourt Square, Le Montclair Montmartre, Woodstock Hostel, Plug-Inn Hostel, Regent Hostel, Perfect Hostel (Montmartre), Vintage Hostel, Smart Place Paris, (Gare du Nord), Young & Happy Hostel, BVJ Quartier Latin (Quartier Latin), Aloha, 3 Ducks, Arty Paris, Le Maison Hostel (15e Arr), Oops Budget Hotel, FIAP Jean Monnet (14e/13e Arr), St Christopher's Inn, Peace and Love Hostel (Bassin de la Villette)


Eiffeltornet  

Eiffeltornet från Champ-de-Mars
Champ-de-Mars
Eiffeltornet, Paris symbol och en av världens mest berömda byggnader, ritades av den kände ingenjören och brokonstruktören Gustave Eiffel, och uppfördes till Världsutställningen 1889, vilken hölls för att fira 100-årsjubileet av Franska revolutionen. En arkitekttävling anordnades för uppförandet av en centralpunkt för evenemanget, men det vinnande bidraget var inte uppskattat av varken parisare eller icke-parisare eftersom man bland annat ansåg att det inte passade in i stadens arkitektur. Det tog två år och två månader att bygga tornet, som består av 7 000 ton stål ihopsatta av 2 500 000 bultar. Men det var egentligen meningen att tornet skulle rivas efter 20 år och rivningshotet var nära 1909. Men Eiffel hade placerat en radio- och telegrafantenn på toppen och som man ansåg att staden inte skulle klara sig utan. Tornet fick stå kvar och ingen har väl några invändningar mot det beslutet idag?
Eiffeltornet, som är 324 m högt inklusive antenn, fick vara världens högsta byggnad fram till 1930 då Chrysler Building i New York stod klar.
Det finns tre utsiktsplatser, på första (57 m), andra (115 m) respektive tredje nivån (276 m), vilka nås med både trappor och hiss (till tredje dock endast hiss).
På första nivån finns postkontor, utställning och Cineiffel, ett bildmuseum om tornets historia. Andra nivån upptas av den berömda och exklusiva restaurangen Jules Verne. Att få bord här är inte lätt, men lyckas man väntar en riktigt god middag. Mer info: www.tour-eiffel.com
Mellan Eiffeltornet och Militärhögskolan sträcker Marsfältet, Champ-de-Mars, ut sig. Parken är uppkallad efter den romerska krigsguden och var ursprungligen exercisplats för skolans officerskadetter, men har sedan dess använts till galopptävlingar, nationaldagsfiranden, ballonguppstigningar samt 1889 års världsutställning. Militärhögskolan, École Militaire (1 Place Joffre), grundades av Ludvig XV 1751 för att utbilda officerare. En av eleverna var Napoleon. Byggnaden från 1722 är ett utmärkt exempel på fransk klassisk stil med sin kupol och korintiska pelare.


Eiffeltornet i kvällsljus från Chaillotpalatset

  Triumfbågen  


Triumfbågen

Place de Charles De Gaulle
Den imponerande Triumfbågen, Arc de Triomphe, tillhör Paris främsta symboler efter Eiffeltornet. Den står mitt på den stora högtrafikerade rondellen Place de Charles De Gaulle, som gick under namnet Place de l'Etoile (Stjärntorget), efter de 12 avenyer som strålar ut från mitt punkten, fram till president Charles De Gaulles död 1969, men kallas fortfarande l'Etoile i folkmun.
Triumfbågen kom till efter Napoleons största seger, vid Austerlitz 1805. Han lovade sina soldater att de skulle komma hem under triumfbågar, och året därpå började denna, världens mest berömda triumf-båge, byggas. Men 1815 tog Napoleons makt slut och Ludvig XVIII funderade på att riva den halvfärdiga bågen. Men efter ett lyckat fälttåg i Spanien 1823 ville han resa ett krigsmonument över sig själv och man fortsatte byggandet. Den som 1836 slutligen fick färdigställa triumfbågen blev Ludvig Filip I. Men han ville att den skulle hedra Napoleon, inte Ludvig XVIII. Då Napoleons kropp återvände till Frankrike i kista 1840 fördes den genom hans egen båge som han aldrig fick se. Under de följande åren har den 50 m höga, 45 m breda och 22 m djupa bågen används för ceremonier och segerparader, exempelvis efter båda världskrigen. Men den har också fått vara fiendens triumfbåge, som när tyska trupper marsherade genom den i fransk-tyska kriget 1870-1871. I mitten brinner en evig låga vid Den okände soldatens grav var en okänd fransk soldat sedan 1920 ligger begravd. På vägen upp till utsiktsplatsen finns ett museum om bågens historia och från toppen har man fin utsikt över staden, framför allt på kvällen med alla ljus.
Mer info: www.arcdetriompheparis.com


Place de Charles De Gaulle

  Champs-Élysées


Petit Palais

Pont Alexandre III med Grand Palais i bakgrunden


Avenue des Champs-Elysées

Avenue des Champs-Elysées är Paris mest berömda gata och sträcker sig 2,2 km från Place de Charles De Gaulle i väster till Place de la Concorde i öster. Båda sidor kantas av enorma lyxhotell, exklusiva designerbutiker och eleganta restauranger och caféer.
Gatan tillkom ursprungligen omkring 1667 för att förlänga den kungliga utsikten från Tuilerierna. En trädgårdsarkitekt skapade den trädkantade aveny som 1709 fick namnet Champs-Elysées, De elysiska fälten, var döda hjältar och krigare lever evigt liv, enligt den grekiska mytologin.
Mellan Rond-Point des Champs-Élysées och Place de la Concorde ligger den engelska trädgården Jardins des Champs-Élysées med sina vackra fontäner, blomsterrabatter och lusthus. I dess norra del ligger Palais de l'Élysée, Élyséespalatset (55 Rue du Faubourg-St-Honoré), byggt i fransk klassisk stil för Louis Henri de la Tour d'Auvergne, greve av Évreux, 1718-1722. Efter hans död 1753 såldes det till Ludvig XV som bostad för hans älskarinna. Därefter har det ägts av ett antal förmögna fransmän och regenter som Napoleon I, Ludvig XVIII och Napoleon III. Den senare byggde 1867 om palatset till hur det ser ut idag och sedan 1873 är det presidentens officiella residens. Det är inte öppet för allmänheten.
På varsin sida av Avenue Winston Churchill ligger två palats, Petit Palais och Grand Palais, byggda i nyklassicistisk stil till världsutställningen 1900. Petit Palais (Avenue Winston Churchill) inrymmer Musée des Beaux-Arts de la Ville de Paris, staden Paris museum med konstföremål, målningar, antikviteter och teckningar från medeltid till renässans, konst och möbler från 1700-talet samt franska landskapsmålningar. En vacker trädgård tillhör palatset. Grand Palais (Porte A, Avenue Eisenhower) inrymmer Galeries Nationales du Grand Palais med tillfälliga konstutställningar. Palatset har ett vackert glastak i jugendstil och enorma bronsstatyer i hörnorna. Mer info: www.grandpalais.fr. På baksidan av Grand Palais ligger Palais de la Découverte (Avenue Franklin D Roosevelt), ett vetenskapsmuseum med interaktiva utställningar om astronomi, biologi, geologi, atomfysik, elektricitet, medicin, kemi, matematik och datavetenskap. Planetariet har fantastiska föreställ-ningar om solsystemet, galaxer, kometer och stjärnor. Mer info: www.palais-decouverte.fr
Till världsutställningen byggdes också Paris mest överdådiga bro, Pont Alexandre III, som utgör fortsättningen över Seine från Avenue Winston Churchill. Bron uppkallades efter tsar Alexander III, som lade grundstenen 1896, och har förgyllda jugenddekorationer som lyktor, bevingade hästar, keruber och nymfer.
  Place de la Concorde


Place de la Concorde

La Madeleine

  Place de la Concorde, Paris största och ett av Europas praktfullaste torg, anlades 1750 som Place Louis XV för att ge inramning åt kungens ryttarstaty. Det åttkantiga torget döptes under revolutionen om till Place de la Révolution och statyn ersattes med en giljotin. Ludvig XVI, Marie-Antoinette, Robespierre och Danton var fyra av de 1343 människor som avrättades mellan 1793 och 1795, då giljotinen togs bort.
Det nuvarande namnet, Enighetens torg, kom till efter skräckväldet i hopp om att det skulle bli en plats för fred och harmoni.
På torgets mitt står den 23 m höga och 3 300 år gamla Luxorobelisken som skänktes till Frankrike av Muhammad Ali, Egyptens pascha och vicekung, 1829. Obelisken markerade en gång entrén till Luxortemplet i Egypten och är täckt med hieroglyfer. 1836 placerades den på den plats där giljotinen en gång stått.
På 1800-talet tillkom också åtta statyer, placerade i torgets åtta hörn, vilka symboliserar Frankrikes åtta största städer och två fontäner som representerar floderna respektive haven. Fontänerna och obelisken utgjorde en rak axel mellan Madeleinekyrkan i norr och Palais Bourbon i söder.
De två identiska byggnaderna, separerade av Rue Royale, på torgets norra sida är Hôtel de Crillon, sedan 1907 ett av stadens mest exklusiva hotell och Hôtel de la Marine, högkvarter för franska flottan. De byggdes 1757-1774 som regeringskontor för den franska staten.

Rue Royale leder till Place de la Madeleine med den enorma tempelliknande kyrkan La Madeleine (Place de la Madeleine) som uppfördes 1764-1845 till Maria Magdalenas ära. Men när den bara var halvfärdig diskuterades vad man skulle bygga om den till. Under revolutionen ville man göra den till ett tempel för revolutionen och andra förslag var bibliotek, börs, riksbank, nationalförsamling, järnvägsstation och handelsdomstol medan Napoleon ville att det skulle vara ett tempel för att hedra sin armé. När han avsattes tog Ludvig XVIII över och den blev kyrka som det var tänkt från början. Hela fasaden pryds av 52 korintiska pelare och insidan har vackra skulpturer och marmor- och gulddekorationer. Däremot finns varken fönster, torn, kor eller klocka.
  Operakvarteren


Opéra de Paris Garnier

Operafoajén

Place Vendôme


Galeries Lafayette

Kvarteren kring Operan har varit nöjes-, tidnings- och affärscentrum sedan 1700-talet då de åtta breda boulevarderna, från La Madeleine till Place de Republique, anlades av baron Haussmann. Områdets glansdagar var på 1800-talet, men det drar fortfarande fullt med folk: turister, kontorsfolk, cafébesökare och shoppare på dagarna och restaurang-, bio- och teaterbesökare på kvällarna.
Den överdådiga Opéra de Paris Garnier (Place de l'Opéra) ritades av Charles Garnier på uppdrag av Napoleon III i olika material och stilar, från klassiskt till barock. Fasaden pryds av kolonner i rosa marmor, friser, skulpturer och två förgyllda statyer på sidorna. Den 63 m höga operan började byggas 1862, men stod inte klar förrän 1875, på grund av det tysk-franska kriget, upproret 1871 och upptäckten av en underjordisk sjö under byggarbetsplatsen. Sjön är kvar än idag och fungerade som vålnadens gömställe i "Fantomen på Operan". Interiören är om möjligt ännu imponerande än exteriören med den 30 m höga Stora trappan i vit marmor med röda och gröna marmorbalustrader. Den stora foajén har dyrbara mattor, takmålningar, ett stort antal kristallkronor och ett mosaikklätt kupoltak. Salongen pryds av gipskeruber, guldlöv, sittplatser klädda i röd sammet och i taket hänger en 6 ton tung ljuskrona. Mer info: www.operadeparis.fr
Idag har de flesta operor flyttats Opéra Bastille, men baletten är kvar på operan som numera officiellt kallas Palais Opéra. Till ytan är den världens största teater med sina 21 500 m², men rymmer bara ca 2200 platser.
Kejsarens privata ingång till operan hyser nu Musée de l'Opera, var man får lära sig operans historia med en stor samling partitur, manus, fotografier, modeller av scenuppsättningar, föremål från olika artister m.m. I museet finns även ett bibliotek med böcker och manuskript om teater, dans och musik.

Precis bakom Operan ligger det eleganta varuhuset Galeries Lafayette (40 Boulevard Haussmann) från 1906. Dess mitt kröns av en fantastisk kupol av gjutjärn och målat glas. Mer info: www.galerieslafayette.com
Strax västerut ligger det enorma Au Printemps (65 Boulevard Haussmann) med Paris största parfymavdelning.
Perfekt utsikt över Operan har man från ett av Paris mest berömda caféer, Café de la Paix (12 Boulevard des Capucines), som legat här sedan 1872 och har under alla år behållit sin gammaldags stil och viktorianska inredning med marmorpelare, guldtak och speglar. Mer info: www.cafedelapaix.fr

Några kvarter söder om Operan ligger det åttkantiga kungliga torget Place Vendôme, påbörjat 1698 och är en av det mest eleganta platserna i Paris. Det var meningen att de kringliggande byggnaderna, uppförda 1687-1721 och vackert prydda med pelare och arkader, skulle vara säten för ambassader och akademier, men blev istället hem för förmögna bankirer. Idag hyser byggnaderna också Justitieministeriet (nr. 11-13), några av Paris mest exklusiva butiker och ett av världens lyxigaste hotell, Ritz (nr. 15). På nummer 3 äktade Napoleon sin Josephine. På torgets mitt stod en imponerande ryttarstaty av Ludvig XIV som störtades under revolutionen. 1810 reste Napoleon istället den 43,5 m höga bronsobelisken Colonne Vendôme, krönt av en staty av Napoleon avbildad som romersk kejsare, till minne av segern i Austerlitz 1805. Statyn byttes ut flera gånger beroende på om kungen, kejsaren eller folket hade makten, men 1871 restes en kopia av den ursprungliga statyn som står kvar än idag.
  Ile de la Cité & Notre Dame  



Notre Dame





Sainte-Chapelle

På ön Ile de la Cité i floden Seine börjar Paris historia. 53 f. Kr. erövrade Julius Caesar ön med de små fiskebyarna. Ile de la Cité blev senare centrum för den politiska makten och under medeltiden kyrkans och lagens säte. Då bestod ön av småhus och trånga gator, men på 1800-talet byggdes bredare gator och stora pampiga hus.
Öns huvudattraktion är den medeltida Cathédrale de Notre Dame de Paris (Place du Parvis-Notre-Dame), som började byggas 1163 av påven Alexander II på platsen för två tidigare tempel, ett keltiskt och senare ett romerskt. Mästerverket i fransk gotik byggdes till ära för jungfru Maria och bekostades av Ludvig VII. Den användes första gången 1239 men inte förrän 1345 stod den helt klar. 130 m lång och 48 m bred rymmer katedralen över 9000 personer. Två kröningar har ägt rum här: Henrik VI av England som kröntes till Frankrikes kung under hundraårskriget 1431 och Napoleon I 1804. Efter revolutionen plundrades kyrkan och användes för vinförvaring. Till slut såldes den för att rivas innan den slutligen räddades av Napoleon och återlämnades till katolska kyrkan 1802.
Insidan har tre vackra rosettfönster, skulpturer och statyer. Många av katedralens religiösa skatter och historiska föremål förvaras i Skattkammaren och från de 69 m höga tornen har man har en strålande utsikt över hela Paris. Här kan man också titta närmare på den 13 ton tunga Emmanuel-klockan och de legendariska groteska figurerna mellan tornen. Notre Dames och Ile de la Cités historia visas på Musée de Notre-Dame de Paris (10 Rue du Cloître-Notre-Dame) mittemot katedralens norra sida.
I den arkeologiska kryptan under torget framför kyrkan kan man se rester av Paris första byggnader. Från torget mäts också avstånden från Paris till resten av Frankrike. Bronsstjärnan på trottoaren framför katedralens entré markerar nollpunkten för alla landets vägar.
På baksidan ligger trädgården Square Jean XXIII, där ärkebiskopens palats låg innan det plund-rades och förstördes 1831. Trädgården invigdes 1844 av påven Jean XXIII. Härifrån har man en bra vy över Notre Dames vackra strävbågar och i mitten står en gotisk fontän och staty av jungfru Maria.
På öns västra spets leder den kända bron Pont Neuf, Nya Bron, som dock är Paris äldsta och invigdes av kung Henrik IV 1607. Det var den första bron som byggdes utan hus, men i mitten står en staty av Henrik IV.
Det vackra Palais de Justice (4 Blvd du Palais), som tar upp hela Ile de la Cités bredd, var en gång residens och regeringssäte för de franska kungarna. Men när det på 1370-talet blev för farligt att bo mitt i staden flyttade kung Karl V till Louvren, som då låt i utkanten av Paris. Därefter blev palatset säte för Parlamentet, en slags domstol som skyddade borgarna mot kungliga övergrepp och under revolutionen blev det säte för revolutionsdomstolen. Idag rymmer Palais de Justice rättegångssalar och juridiska kontor som förvaltar det rättsystem Napoleon bildade. Inklämd mellan Justitiepalatsets murar ligger kapellet Sainte-Chapelle (4 Blvd du Palais), en av världens vackraste gotiska byggnadsverk. Kapellet uppfördes för att rymma Ludvig IX:s Kristi Törnekrona (idag i Notre Dame) och stod klart 1248 efter endast tre års byggande. De 15 vackra blyinfattade fönstrena som täcker golv till tak bäddar in det Kungliga kapellet i ett fantastiskt gnistrande ljus i olika färger. Större delen av fönstren är original från medeltiden och murarna har inte en enda spricka trots sina 750 år.
På öns norra sida ligger Conciergerie (1 Quai de l'Horloge), en del av det forna kungliga palatset, som byggdes under 1300-talet som ämbetsbostad för kungens hovmästare. Kungen flyttade till Marais 1417 och på 1600-talet blev Conciergerie fängelse. Under revolutionen fungerade det som häkte för revolutions-motståndarna inför rättegången i Palais de Justice. Marie-Antoinette, Danton och Robespierre var några av de många namnkunniga fångar som satt här innan de avrättades i giljo-tinen. Man kan besöka cellerna och fängelsekorridoren där fångar som inte kunde betala för en egen cell satt. Den gotiska salen Salle des Gens d'Armes från 1300-talet är en av Frankrikes vackraste salar och den största bevarade medeltidssalen i Europa. Salen var uppehålls- och matrum för hovpersonalen och kungens vakt.
En bro på östra sidan av Ile de la Cité leder till grannön Ile St-Louis, som fram till 1614 bestod av betes-mark för kreatur. Nu är ön ett elegant bostadsområde med flera kända och välbärgade invånare. De vackra husen uppfördes under 1600-talet och hyser även ett antal konstgallerier och boutiquer.


Notre Dame


Pont Neuf


Conciergerie

  Musée du Louvre  


Mona Lisa med sin ständiga publik









Venus de Milo

Louvren är ett av världens största museer och med sina nästan 9 miljoner besökare årligen det mest besökta i världen. Många av verken i den enorma konstsamlingen köptes in av Frans I, däribland den mest berömda av dem alla, Mona Lisa. Han testamenterade hela sin samling till Frankrike med en önskan om att den skulle utvidgas och aldrig säljas. Ludvig XIV utökade samlingen rejält då han tog in konst som betalning för förfallna statsskulder. Första gången samlingen visades var under revolutionen 1789, då revolutionskommittén beslöt att öppna kungens konstsamling för allmänheten. 1793 blev Louvren nationalmuseum och öppnades för allmänheten. Under de följande åren har samlingen utökats kontinuerligt och har idag ca 35 000 verk utställda.
Mona Lisa, eller på italienska La Gioconda, är porträttet av en florentinsk adelskvinna, som målades av den italienske konstnären och vetenskapsmannen, Leonardo da Vinci, omkring 1504.
Museets är uppdelade i olika avdelningar i tre olika flyglar. I Richelieu-flygen finns: Franskt måleri från 1300- till 1600-talet, Tyskt, flamländskt och holländskt måleri, Dekorativ konst från medeltiden, renässansen och 1600-1800-talen, Napoleon III:s våningar, Franska skulpturer samt Mesopotamien och antika Iran. I Sully-flygeln finns: Franskt måleri från 1600- till 1800-talet, Teckningar och pasteller från 1600- till 1800-talet, Dekorativ konst från 1600- till 1700-talet, Grekiska, etruskiska och romerska fornlämningar, Faraonernas Egypten, Antika Iran, Arabien och Levanten samt Louvrens historia och medeltida Louvren. I Denon-flygeln finns: Islamisk konst, Romartidens konst från Östra medelhavet, Italienskt och spanskt måleri, Franskt måleri från 1800-talet, Engelskt måleri, det magnifika Apollo-galleriet med de franska kronjuvelerna, Italienska, spanska och nordeuropeiska skulpturer, Grekiska, etruskiska och romerska fornlämningar, Koptiska Egypten och Konst från Afrika, Asien, Oceanien och Amerika.
Några av de andra kända verken är grekiska kvinnoskulpturen Venus de Milo från 100-talet f. Kr, Leonardo da Vincis Jungfrun med Jesusbarnet och den heliga Anna, Michelangelos Den döende slaven, Guillaume Coustous Marlyhästarna, som förr var placerade i närheten av Place de la Concorde, Frankrikes kronjuveler samt Le Régent, en av världens renaste diamanter, som bars av Ludvig XV under hans kröning 1722. Louvren visar endast konst fram till 1848, därefter tar Musée d'Orsay respektive Centre Pompidou över.
Andra museer i Louvren-komplexet: Musée de la Publicité med över 40 000 reklamaffischer från 1700-talet till 1949 samt även nya affischer och multimediareklam, Musée de la Mode et du Textile med kostymer och dräkter från 1500-talet till idag och Musée des Arts Décoratifs med en omfattande samling dekorativ formgivning, prydnadskonst, dockor, möbler och juveler samt keramik och glas från medeltid, renässans, jugend- och Art Deco-perioderna samt modern tid. Mer info: www.ucad.fr
Louvrens historia går tillbaka till 1190 då kung Filip II byggde en fästning här för att skydda Paris mot de anstormande vikingarna. Grunden till fästningen utgjordes av ruinerna från ett tidigare slott, vilka hittats av utgrävningar under Pyramidentrén. Omkring 1370 gjorde Karl V om fästningen till kungligt residens och inrättade ett bibliotek, som idag är kärnan i Bibliothèque Nationale. I mitten av 1500-talet lät Frans I riva det gamla tornet och bygga till ett renässanspalats med fyra flyglar. Endast två hann dock bli klara innan arbetet upphörde. Så småningom förbands de båda slotten och under åren har utbyggnaderna följt varandra. Ludvig XIV återupptog arbetet på det ursprungliga slottet och flyglarna blev dubbelt så stora. Napoleon III byggde ihop Louvren och Tuileriespalatset 1863, men det senare brändes ned under kommunardupproret 1871. Det senaste tillägget är IM Peis 21 m höga pyramid som uppfördes 1989 och utgör huvudentré till museet. Den geniala konstruktionen i glas låter solljuset släppas ned till nedanvåningen samtidigt som den undviker att skymma sikten över det vackra palatset.
Mer info: www.louvre.fr
Mittemot pyramiden står den överdådiga Arc de Triomphe du Carrousel, ytterligare en triumfbåge som hedrar Napoleons segrar. Den byggdes 1806-1809 som en ingång till Tuileriespalatset, vilket brändes ned 1871. Från bågen leder en trappa ned till en underjordisk anläggning med en upp-och nedvänd glaspyramid. Här finns garderob, café, auditorium, gallerier, parkering, butiker och CyberLouvre, en internetsalong med monitorer där man kan se konstverk i virtual reality.
Paris äldsta park, Jardin des Tuileries, anlades på 1660-talet åt drottning Katarina de Medicis, men öppnades även för allmänheten. Här finns härliga kastanjealléer, pariserhjul och skulpturer samt två konstmuseum på den västra sidan. Galerie Nationale du Jeu de Paume byggdes som arena för Jeu de Paume, ett kunglig tennisspel som slogs ut av bantennis i början av 1900-talet och användes istället till utställ-ningar för impressionistisk konst. Dessa har nu flyttat till Musée d'Orsay och idag rymmer museet samtida konst. Musée de l'Orangerie des Tuileries inrymmer Walter-Guillaume-samlingen av impressionistmålningar från impressionismen till 1930-talet med bl.a. verk av Monet, Picasso, Renoir, Matisse och Cézanne.


Musée du Louvre

Apollogalleriet

Arc de Triomphe du Carrousel

Jardin des Tuileries

  Palais Royal


Palais Royal

Place des Victoires


Banque de France

Place du Palais Royal
Alldeles norr om Louvren, på den exklusiva gatan Rue de Rivoli, ligger det nyklassicistiska palatset Palais Royal som började byggas på 1600-talet av Ludvig XIII:s minister kardinal Richelieus och kallades då Palais Cardinal. Palatset testamenterades till Ludvig XIII som strax därefter dog, men hans änka och son, den blivande kung Ludvig XIV, bodde här på 1640-talet. De följande generationerna byggde alla ut palatset och de nuvarande delarna härrör främst från slutet av 1700-talet. Fram till 1763 fanns här en teater som brann ned, men ersattes av Comédie Française sedan skådespelare ockuperat palatset under revolutionen. Teatern, som främst har franska klassiska pjäser på repertoaren, grundades av Ludvig XIV 1680 och är världens äldsta nationalteater. Idag är palatset statligt ägt och rymmer Statens Råd, Det konstitutionella Rådet och Kulturministeriet. På gården utanför palatset står en samling moderna skulpturer från 1980-talet. Härifrån når man den arkadkantade trädgården Jardin du Palais Royal, som anlades åt kardinal Richelieus på 1630-talet. Då var den tre gånger så stor som idag, men mellan 1781 och 1784 byggde man 60 hus längs tre av torgets sidor. På östra sidan ligger Galerie de Valois med modebutiker, konstgallerier och juveleraraffärer. Galerie de Montpensier på västra sidan har ett antal gamla butiker som säljer medaljer och leksakssoldater.

Väster om Palais Royal, på andra sidan Rue de Valois, ligger det magnifika Banque de France (39 Rue Croix des Petits Champs), Frankrikes nationalbank grundad av Napoleon 1800. Sedan 1811 har banken legat i detta palats, även kallat Hôtel de Toulouse, som byggdes på 1600-talet för Ludvig XIII:s statssekreterare Louis de la Vrillière. Den imponerande 50 m långa hallen, Galerie Dorée, skulle ge plats åt hans samling historiska målningar.
Strax nordväst om Nationalbanken ligger Place des Victoires, ett cirkelrunt torg kantad av magnifika residens. Torget anlades 1685 för att rama in Desjardins ryttarstaty föreställande Ludvig XIV. Byggnaderna runtomkring anpassades perfekt efter statyn, men 1792 vältes den av pöbeln. 1822 ersattes den av en annan, men den perfekta symbiosen mellan staty och byggnader var förstörd. Ett flertal kända modeskapare har idag sin adress här.
  Centre Pompidou & Les Halles  


Église St-Eustache

På slutet av 1960-talet beslöt den dåvarande presidenten Georges Pompidou att man i Paris skulle bygga ett centra för konst och kultur. 1977 öppnade Centre Pompidou (Place Georges Pompidou), världens mest framgångsrika konst- och kulturcentra och numera Paris mest besökta sevärdhet.
Centret, som officiellt kallas Centre National d'Art et de Culture, inryms i en mycket märklig och unik byggnad, vars design ska få den att se ut som om den är vänd ut och in. Lufttrummor, vattenledningar, hissar och stålbalkar har placerats på utsidan och särskiljs genom olika färger. Lufttrummorna är blå, vattenledningarna gröna, elektricitetsledningarna gula, ventilationstrummorna vita, transportutrymmena (hissar och rulltrappor) röda och stålskelettet är i rostfritt stål. Denna unika och funktionella lösning gör att ytorna på insidan är kala och ger mer plats åt de över 1500 moderna och samtida konstverk Musée d'Art Moderne ställer ut. Till samlingen hör dock totalt över 50 000 verk. Museet tar vid efter Musée d'Orsay med konst från 1905 och framåt. På fjärde och femte våningen visas surrealism, kubism, fauvism, popkonst, grafik, skulptur m.m. av konstnärer som Matisse, Miró, Picasso, Chagall, Kandinsky, Christo och Andy Warhol representeras.
Förutom målningar, skulpturer, teckningar och fotografier har Centre Pompidou också utställningar om arkitektur, film, video, design och musik. Sjätte våningen har restaurang och tillfälliga konstutställningar, andra och tredje planet hyser ett informationsbibliotek och på de nedre våningarna finns allmänna området med biograf, arbetsverkstad för barn, industricenter med industriell forskning och teknik, samt musikforskningsinstitut och underhållningscenter för dans, teater och musik. Centret renoverades för 85 miljoner euro inför millenieskiftet, då man utökade utställningsytan och byggde den nya biografen, CD- och video-centret samt dans- och teaterlokalerna.
På torget framför centret samlas ständigt fullt av människor bland gatumusikanter, jonglörer och mimartister. Mer info: www.centrepompidou.fr
Les Halles, Hallarna, är studenternas och ungdomarnas träffpunkt där man kan äta, dricka och shoppa mycket billigare än i resten av Paris. Området hyste stadens stora frukt- och grönsaksmarknader från 1183 till 1969 då de flyttade ut till en förorten Rungis. 10 år senare byggdes det enorma underjordiska köpcentret Forum les Halles (Rue Pierre Lescaut) under stora krom- och glasbubblor. Ovanför köpcentret breder en vacker trädgård ut sig. Mer info: www.forumdeshalles.com
Strax norr om trädgården ligger en av Paris vackraste kyrkor, Église St-Eustache (Place du Jour), byggd i gotik 1532-1637. En nyklassicistisk fasad tillades dock på västra sidan 1754. Utsmyckningen på insidan är i klassicism och renässans och kopierad av Notre Dame. Författaren Moliére är en av dem som begravts här.
Raka motsatsen till Forum les Halles är den fashionabla varuhuset La Samaritaine (19 Rue de la Monnaie), beläget några kvarter söderut i närheten av Seine och Pont Neuf. Det grundades 1900 av en före detta gatuförsäljare och byggdes i Art Deco-stil med stora glasfönster. På 11:e våningen finns en utsiktsplats var man har en 360 graders panoramautsikt över centrala Paris.


Centre Pompidou


Les Halles

  Marais & Bastille


Hôtel de Ville

Place des Vosges

Hôtel de Sully

Opera de Paris


Place de la Bastille

Maraiskvarteren är ett av Paris charmigaste och mysigaste områden med en mängd restauranger, gallerier och butiker. Från början var det sumpmarker (marais betyder träsk), men på 1600-talet dränerades området och förvandlades till fashionabla kvarter med de eleganta residens överklassen uppförde. I början på 1700-talet flyttade dock överklassen till Versailles och andra förorter och kvarteren förslummades svårt då de över-lämnades till det vanliga folket. Först på 1960-talet gav en omfattande restaurering liv åt området igen, och är nu särskilt populärt bland judar och homosexuella. De vackra residensen hyser nu olika museer, t.ex. Musée Picasso (Hôtel Salé, 5 Rue de Thorigny), världens största Picasso-museum invigt 1986, och Musée Carnavalet (23 Rue de Sévigné), ett stort museum om Paris historia inrymt i två renässansbyggnader från 1500- respektive 1600-talet. Den ena byggnaden täcker perioden från gallisk-romersk tid till revolutionen och den andra från 1789 till idag. Här finns några av Frankrikes viktigaste dokument, målningar, föremål från franska revolutionen, möbler, ritningar och vackra salar, som en magnifik juvelerarbutik i jugendstil och Marcel Prousts sovrum från hans lägenhet på Blvd Haussmann.
Hôtel de Ville (Place de l'Hôtel de Ville), Rådhuset och säte för kommun-fullmäktige, inryms i en mycket vacker nyrenässansbyggnad med torn, ornament och statyer av kända parisare. Den uppfördes 1874-1882 som en konstruktion av det tidigare Stadshuset från 1600, vilket brändes ned av kommunardupproret 1871. Torget framför Rådhuset användes till avrättningar under 1600-talet. Lika imponerande som exteriören är interiören med de vackra taken, statyerna, trappan och den långa balsalen, Salles de Fête. Mer info: www.mairie-paris.fr
Place des Vosges, Paris äldsta och ett av världens vackraste torg, anlades 1609 av Henrik IV, fem år efter det att han byggt en kunglig paviljong på torget södra sida. Kungen beordrade att de övriga 35 byggnad-erna skulle följa samma design och resultatet blev ett torg kantat av nio symmetriska röd och vita tegelhus med pelargångar på vardera sida. Södra sidan upptas av Kungens paviljong, och norra av Drottningens paviljong. Riddarborgen och det kungliga residenset Hôtel de Tournelles, byggt 1388, upptog norra sidan fram till 1600-talet, men då kung Henri II år 1599 skadades allvarligt under en duell och senare dog i huset, lät hans fru, Katarina de Medicis, jämna byggnaden med marken och flyttade till Louvren.
Torget invigdes officiellt 1612 under namnet Place Royale, men Napoleon döpte om det till Place des Vosges år 1800, för att visa sin tacksamhet mot departementet Vosges som var det första län att betala skatt. På 1600-talet, då torget mest utgjorde en gräsmatta, var Place des Vosges en populär arena för dueller och 1615 hölls ett tre dagar långt tornerspel för att fira Ludvig XIII:s bröllop med Anna av Österrike. Senare anlades en symmetrisk trädgård med en staty av kung Ludvig XIII i mitten.
Många kända fransmän har bott här. Kardinal Richelieu, som blev Frankrikes premiärminister 1624, bodde på nummer 21 1615-1627, och på nummer 6 bodde dramatikern och författaren Victor Hugo 1832-1848. I hans hus finns numera ett museum med souvenirer, böcker och teckningar.
Andra vackra residens, eller hôtel, i området är Hôtel de Soubise (60 Rue des Francs-Bourgeois) och Hôtel de Coulanges (37 Rue des Francs Bourgeois), båda från tidigt 1700-tal, Hôtel de Sens (1 Rue du Figuier), en av Paris få bevarade medeltidbyggnader samt Hôtel de Sully (62 Rue St-Antoine), byggt i senrenässans 1625-1630. Palatset är huvudkontor för Centre des monuments nationaux, en institution som administrerar flera av Paris kända monument.

Kvarteren i Bastille är mycket trendiga, framför allt bland ungdomar, där de har nära till nattklubbar, barer, restauranger, konstgallerier och billigare modebutiker. Men det är inte ett av Paris säkraste områden, framför allt inte nordost om områdets hårt trafikerade centrum, Place de la Bastille. Torget anlades av Napoleon 1803 och är en av Paris mest historiska platser. Det var här den franska revolutionen började den 14 juli 1789, då soldaterna och kommendanten stormade fängelset Bastille, det främsta exemplet på kungens envåldsmakt, i protest mot Ludvig XVI. De sju fångarna släpptes fria och strax därefter revs fängelset och 83 stenar med inristningar sändes ut till alla franska provinser som en symbol för den nya ordningen. Resten användes till utbyggnaden av Place de la Concorde. Idag återstår ingenting av byggnaden, men ett antal stenar på Blvd Henri IV (nr. 5-49) visar var tornen och befästningarna låg. Dagen före nationaldagen firas rivningen med en folkfest på torget varje år. I mitten står en 52 m hög bronsobelisk, Colonne de Juillet, rest 1833 till minne av dem som dödades i Julirevolutionen 1830. På toppen står en förgylld staty, "Frihetens skyddsande" och i en krypta ligger kvarlevor efter de 504 offren under revolu-tionerna både 1830 och 1848.
Den 14 juli 1989, på 200-årsdagen av revolutionen, invigdes folkoperan Opéra de Paris Bastille (130 Rue de Lyon), en av världens modernaste och akustiskt bästa operahus. Fasaden är rund och klädd i glas från väggar till tak. Mer info: www.opera-de-paris.fr
  St-Germain des Prés


Café de Flore

Musée d'Orsay


Musée d'Orsay

På Paris vänstra strand ligger St-Germain-des-Prés som är uppkallat efter Paris äldsta kyrka, Église St-Germain des Prés (3 Place St-Germain-des-Prés), som byggdes år 542 för att hysa heliga reliker. Kyrkan och det tillhörande klostret brändes ned av vikingarna på 800-talet, men en ny kyrka i romansk stil uppfördes 990-1021. Marmorkolonnerna och kapellet St-Symphorien är rester från den äldre kyrkan. Fram till Notre Dames färdigställande var St-Germain des Prés den dominerande kyrkan i staden. Området omkring kyrkan började utvecklas i slutet av 1600-talet blev fram till 1800-talet en av Paris mest eleganta stadsdelar. På 1930-talet blev stadsdelen mest känd för sitt uteliv och efter Andra världskriget drogs intellektuella och kulturella personligheter hit och på restaurangerna och caféerna samlades filosofer, musiker och författare.
Västra strandens huvudgata, Boulevard St-Germain, är 3,5 km lång och kantas av ett stort antal restauranger, butiker, caféer, biografer, bokhandlar, kyrkor och palats.
St-Germain-des-Prés har flera berömda och historiska caféer som Les Deux Magots (6 Place St-Germain-des-Prés), Café de Flore (172 Boulevard St-Germain), Brasserie Lipp (151 Blvd St-Germain) och Le Procope (13 Rue de l'Ancienne), som alla haft besök av kända konstnärer, författare, skådespelare och kungligheter.

Den största sevärdheten i området är dock Paris yngsta och näst största konstmuseum, Musée d'Orsay (5 Quai Anatole France), inhyst i en vacker Beaux-Artsbyggnad och före detta järnvägsstation uppförd 1898-1900. Det ligger mittemot Louvren, på andra sidan Seine, och öppnade 1986. Konstsamlingen tar vid där Louvren slutar och visar, framför allt franska, målningar, skulpturer, teckningar, grafik, illustrerade tidningar och böcker samt foton från 1840 till 1914. Övre planet hyser världens största samling av impressionistisk konst av exempelvis Manet, Renoir, Pisarro, Sisley och Monet samt postimpressionistisk av t.ex. Van Gogh, Cézanne, Gauguin och Matisse. Mellersta planet visar dekorativ jugendkonst samt målningar och skulpturer från 1870 till 1914, och på bottenplanet finns verk från 1840 till 1870. Mer info: www.musee-orsay.fr
  Luxembourg


Luxembourg-palatset

Val de Grâce


St-Sulpice

Luxembourgområdet, strax söder om St-Germain-des-Prés, är avsevärt lugnare än grannkvarteren. Det domineras av det vackra Palais du Luxembourg (15 Rue de Vaugirard) med den tillhörande trädgården. Det florentinska palatset byggdes 1615-1627 till Henrik IV:s änka och Ludvig XIII:s mor, Marie de Médicis, för att påminna henne om Palazzo Pitti och Boboliträdgården i hemstaden Florens. Strax efter det stod klart landsförvisades hon av sonen, men palatset ägdes av kungafamiljen fram till revolutionen. 1794, under revolutionen, fungerade det som fängelse, och under världskriget som högkvarter för Luftwaffe. Men sedan 1958 inrymmer palatset den franska senaten. I västra delen ligger Musée du Luxembourg med tillfälliga utställningar för idag levande konstnärer. Mer info: www.senat.fr
Den 224 500 m² stora Jardin du Luxembourg (Blvd St-Michel), som omringar Luxembourgpalatset, är Paris populäraste park. Den anlades i fransk och engelsk stil 1612 och var då mycket större än den är nu. På 1800-talet öppnades den för allmänheten. I parkens mitt ligger den åttkantiga dammen, Grand Bassin, var barn kan hyra små radiostyrda båtar. Runt dammen ligger stora gräsmattor, kastanjelundar, gränder, breda avenyer, terrasser och vackra blomsterrabatter anlagda i geometriskt mönster. Två fontäner och flera statyer, exempelvis Saint-Geneviève (Paris beskyddare), pryder parken. I nordöstra delen ligger den vackra italienska barockfontänen och guldfiskdammen Fontaine de Médicis från 1624, och i den södra ligger Fontaine de l'Observatoire från 1873. Den föreställer en jordglob som hålls uppe av fyra kvinnor, vilka representerar varsin kontinent.
Parken lockar åtskilliga solbadare, lekande barn, fotograferande turister, schack- och boulespelare m.fl, och här finns också utomhuscafé, biodlingsskola, musikestrad, dockteater, ponnyridning, modern lekplats och tennisbanor.
Alldeles norr om Luxembourgpalatset ligger den klassiska kyrkan St-Sulpice (Place St-Sulpice), uppförd 1646-1780. Under revolutionen fungerade den som segertempel. Den italianiserade fasaden har två rader kolonner samt två väldiga torn på sidorna. Orgeln från 1682 är Frankrikes största och en av de bästa och finaste.
Längre söderut ligger Val-de-Grâce (1 Place Alphonse-Leveran), ett kloster med en av Paris vackraste kyrkor. Både kyrkan och klostret i barockstil lät byggas av Ludvig XIII:s maka Anna av Österrike, men kyrkan kom till senare som tack för att hon fått en son. Den 6-årige Ludvig (senare XIV) lade själv grundstenen 1645, men den invigdes inte förrän 1710. Kyrkan har en mycket vacker kupol i bly och guld, vilken på insidan täcks av en enorm freskmålning. De sex marmorkolonnerna, som omger altaret, är kopior av de Bernini gjorde till Peterskyrkan i Rom. Klostret lades ned under revolutionen och användes länge som militärsjukhus.
  Latinkvarteren  


Chapelle de la Sorbonne

Quartier Latin, Latinkvarteren, kallas så eftersom latin var det språk som talades av professorerna och eleverna fram till revolutionen. Området har varit centrum för Paris högre utbildning ända sedan medeltiden och det är här det berömda Sorbonne ligger. Universitetet grundades 1253 av Ludvig IX:s biktfader, Robert de Sorbon, som en teologisk högskola för 16 fattiga studenter. 1469 grundade Ludvig XI Frankrikes första tryckeri här. Universitetet stängdes under revolutionen på grund av studernas protester mot den liberala 1700-talsfilosofin, men 1806 öppnade Napoleon det nya universitetet som ersatte de tidiga byggnaderna från 1600-talet. Den tillhörande kyrkan Chapelle de la Sorbonne (Place de la Sorbonne), med sin vackra förgyllda dom, byggdes 1635-1642 på order av kardinal Richelieu. De charmiga kullerstensbelagda gränderna har ett stort antal billiga affärer, bokhandlar, snabbmatsställen, restauranger och avantgarde-teatrar. Många konstnärer och bohemer söker sig hit, och området har också varit plats för politiska oroligheter som studentupproer 1968.
Andra vackra kyrkor är St-Séverin (1 Rue-des-Prêtres-St-Séverin), byggd i flamboyantgotik från 1300-talet till 1681 och är främst känd för sin vackra interiör samt klassicistiska Panthéon (Place du Panthéon), som inspirerats av Panthéon i Rom. Ludvig XV lät bygga kyrkan tillägnad Paris skyddshelgon Sainte-Geneiève eftersom han tillfrisknat från en svår sjukdom. Bygget pågick 1764-1790, men 1791 förvandlades kyrkan till ett minnestempel över stora män under den franska frihetstiden och alla 42 fönster murades igen. 1885 blev gjordes den slutligen om till en kommunal byggnad. Några av de stora personer som ligger begravda här är Voltaire, Pierre och Marie Curie, Émile Zola, Victor Hugo och Jean-Jacques Rousseau.
I Latinkvarteren ligger också det fantastiska konstmuseet Musée National du Moyen Age (6 Place Paul-Painlevé) inrymt två olika delar, dels ruinerna av gallisk-romerska bad med frigadarium (kallbad) från ca år 200, dels klostret Hôtel de Cluny, byggd 1485-1500 och som anses vara Paris vackraste medeltidsbyggnad. Här finns en av världens finaste samlingar medeltida konst, illu-strerade manuskript, hushållsföremål, textilier, keramik, alabaster, möbler, vävda tapeter, smide och sniderier. Till museet hör också en medeltidsträdgård. Mer info: www.musee-moyenage.fr
Strax öster om Latinkvarteren ligger Jardin des Plantes, ett lugnt och välbärgat bostadsområde som fått sitt namn av den botaniska trädgården med samma namn. Den grundades 1626 för odling av medicinalväxter åt Ludvig XIII. Senare tillkom även en skola för botanik, naturhistoria och aportekarkonst. Trädgården har varit öppet för allmänheten sedan 1640 och har idag även ett zoologiskt institut och olika typer av trädgårdar som Serres Tropicales med tropiska växter, en rosenträdgård och Jardin Alpines med alpina växter från Marocko, Alperna, Himalaya och Korsika. 1793 grundades Naturhistoriska museet, Musée National d'Histoire Naturelle (57 Rue Cuvier) som består av fyra olika byggnader och omsluter Jardin des Plantes. Grande Galerie de l'Évolution visar Jordens och mänsklighetens utveckling, Galerie de Minéralogie, de Géologie et de Paléobotanie visar mineraler, juveler, geologi och fossila växter, Galerie d'Etomologie har utställningar om fossila insekter och Galerie d'Anatomie Comparée de Paléontologie har utställningar om anatomi och paleon-tologi. Mer info: www.mnhn.fr
Till museet och trädgården hör också djurparken Ménagerie du Jardin des Plantes som grundades 1793 och är världens äldsta zoo.


Panthéon




Grande Galerie de l'Évolution, Jardin des Plantes


Napoleons grav

Invalides  
Dessa kvarter har fått sitt namn av Hôtel des Invalides, som byggdes av Ludvig XIV för de många invalidiserade soldater som tjänat honom och fosterlandet. Landets första militärsjukhus och hem för krigsveteraner hade plats för 7000 man och stod klar 1670. Framför entrén leder den 500 m långa trädkantade Esplanade des Invalides ned till Seine och Pont Alexander III. I mitten av komplexet ligger soldaternas kyrka St-Louis-des-Invalides, varifrån man kan se in i den 105 m höga Église du Dôme, invigd 1706 som privat kapell för Ludvig XIV och hans hov. Efter revolutionen användes kyrkan för förvaring av Napoleons krigsbyten. Ludvig Philip beslöt att Napoleons kvarlevor skulle föras tillbaka till Frankrike från S:t Helena och 1840 anlände kroppen till Dômen, inneslöts i sex kistor och placerades i kryptan under en stor ceremoni 1861. Dômens kupol av trä och bly förgylldes första gången 1715 och senast under 200-årsjublieet av revolutionen 1989. Hôtel des Invalides och Dômen är ett av Paris vackraste exempel på klassicistisk arkitektur.
Inom komplexet finns ett flertal museer, däribland Musée de l'Ordre de la Libération tillägnad andra världskrigets Fria fransmän och deras ledare Charles De Gaulle och Musée de l'Armée, med en imponerande samling militärhistoria från stenåldern till andra världskriget, samt en utställning om den franska flaggans utveckling. Mittemot Hôtel des Invalides ligger Bironpalatset med Musée Rodin (77 Rue de Varenne) som visar den berömde franske 1800-talsskulptören Auguste Rodins verk. Här finns också en vacker trädgård med 2000 rosenbuskar. Mer info: www.musee-rodin.fr
Mer info: www.invalides.org


Hôtel des Invalides

  Museer i Chaillot  
  På 1800-talet införlivades Chaillot med Paris och förvandlades från en liten by till ett elegant område med storslagna avenyer, bostadshus och museer. Många av bostadshusen inrymmer idag ambassader. Chaillot och grannstadsdelen Passy är Paris förnämsta bostadsområden.
Paris var värd för Världsutställningen åtta gånger mellan 1855 och 1937 och det var i dessa kvarter mellan Eiffeltornet och Trocadéro de ägde rum. På andra sidan Seine från Eiffeltornet ligger det nyklassicistiska Palais de Chaillot (17 Place du Trocadéro), som byggdes till världsutställningen 1937 och ersatte det moriska Palais de Trocadéro byggt inför världsutställningen 1878. Palatset hyser en teater och tre museer: Cité de l'Architecture et du Patrimoine med skola, arkitekturmuseum, bibliotek och ett antal kultur-organisationer, Musée de l'Homme med antropologiska, arkeologiska och etnologiska utställningar om människans utveckling och Musée de la Marine som grundades 1827 och visar fransk sjöfartshistoria från flera hundra år tillbaka till nutid. Här finns modeller av skepp, verktyg, instrument, målningar samt en utställning om navigationsinstrument. Mer info: www.musee-marine.fr
Framför palatset sprutar de stora vattenkanonerna från Trocadérofontänerna, vilka är vackert upplysta på kvällen. På vardera sidan om fontänerna ligger Jardins du Trocadéro, en trädgård som anlades efter världsutställningen 1937. Här finns bl.a. ett sötvattensakvarium, gångar, bäckar, broar och en damm kantad med sten och förgyllda bronsstatyer.
Ett stort antal museer ligger i Chaillotkvarteren. Modets historia och utveckling kan man beskåda på Musée Galliéra (10 Avenue Pierre 1er de Serbie) i ett vackert renässanspalats med trädgård från 1892. Samlingen på över 100 000 accessoarer och klädedräkter sträcker sig från 1700-talet till idag.
Musée Dapper (35 Rue Paul Valéry) inrymmer, förutom museum för afrikansk konst och kultur, ett etnografiskt forskningscentrum, Dapper-stiftelsen. Till den vackra byggnaden hör också en afrikansk trädgård. Mer info: www.dapper.com.fr
Ett annat konstmuseum är Musée National des Arts Asiatiques Guimet (6 Place d'léna), världens ledande museum för asiatisk konst. Det grundades i Lyon 1879 av industrimannen och Asienexperten Emile Guimet för att rymma hans samling japansk och kinesisk konst. I Paris har den funnits sedan 1884 och täcker nu i stort sett hela Asien, från Mellanöstern till Kina och från Japan till Sydostasien. Samlingen kambodjansk/khmerisk konst, med bl.a. statyer från tempelruinen Angkor Vat, tillhör världens främsta. Buddhistiska konstverk ryms i Galeries du Panthéon Bouddhique. Dessutom finns här ett asiatiskt forskningscentrum och en japansk trädgård. Mer info: www.museeguimet.fr
Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris (11 Avenue du Président-Wilson) hyser stadens egna samling modern konst från 1900-2000-talen och visas i den västra flygeln av det vackra Tokyopalatset som, även denna, uppfördes till 1937 års världsutställning. Här finns i stort sett alla 1900-talets konstarter som kubism, dadaism, surrealism, expressionism, abstraktionism etc. Mer info: www.mam.paris.fr
Musée de la Contrefaçon (16 Rue de la Faisanderie) har en unik samling förfalskade produkter, allt från Cartier-klockor och Luis Vuitton-väskor till parfym och vin. Man blir också underrättad om påföljderna av att ha piratkopierat en produkt. Mer info: www.unifab.com
1972 testamenterade Claude Monets son Michel 65 av sin fars målningar till Musée Marmottan - Claude Monet (2 Rue Louis Boilly) som idag har världens största Monet-samling samt verk från andra kända konstnärer. Mer info: www.marmottan.fr
I Frankrikes största byggnadskomplex ligger Musée de Radio-France (116 Avenue du Président-Kennedy), som också är högkvarteret för det statliga radiobolaget. Här finns en utställning om telekommunikationens historia från 1700-talet till nutid. Man har också möjlighet att se hur radio-program produceras och höra klassiska konserter i den stora konsertsalen. Mer info: www.radio-france.fr


Chaillot-palatset

Musée Galliéra

Palais de Tokyo

  Bois de Boulogne & Bois de Vincennes  
  Strax väster om 16:e arrondissementet ligger den enorma parken Bois de Boulogne. Området var på medeltiden en stor skog där man jagade vildsvin och björnar. På 1600-talet blev den kunglig jaktmark, men Napoleon III överlämnade den till staden Paris 1852 och en park inspirerad av Hyde Park i London anlades.
Den östra delen är ett andingshål för parisarna med sina konstgjorda sjöar, blomsterrabatter, olika trädarter, breda alléer, idylliska stigar och stora gräsmattor. I den största sjön finns öar med café och restauranger. Västra delen upptas en en skog med det vackra vattenfallet Grande Cascade och den vackra gamla jaktstugan Château de Bagatelle från 1720, omgiven av vackra blomsterrabatter med iris, rosor och vattenliljor. Mindre trädgårdar i parken är bl.a. Pré Catelan med en Shakespeare-trädgård och Albert Kahn Jardin med en japansk trädgård. Jardin d'Acclimatation har barnzoo, åsne- och kamelridning, miniatyrjärnväg, gocartbarna, barnteater, skateboardbana och museum med antika dockor.
I Bois de Boulogne finns också finns möjligheter till segling, rodd, minigolf, bowling, cykling, ridning och bad i utomhusbassäng. Parken är också värd för tennisturneringen Franska Öppna och ett antal galopptävlingar på de berömda banorna Auteuil och Longchamp. Dessutom finns här en Shakespeareteater, ett nöjesfält med vetenskapscentret Exploradôme samt ett museum med utställningar om böndernas och hantverkarnas liv på franska landsbygden före den industriella revolutionen.
Undvik att besöka parken efter mörkrets inbrott då den tas över av prostituerade och kriminella.
Den något större parken Bois de Vincennes ligger i sydöstra Paris, strax utanför 12:e arrondissementet. Filip August använde skogsområdet som jaktrevir under 1200-talet. Under Ludvig XIV:s tid vansköttes skogen, men Ludvig XV återställde den till sin forna glans. På 1800-talet skänkte Napoleon III den till staden för att bli allmän park i engelsk stil med vackra promenadstigar, vattenfall och konstgjorda sjöar. Idag finns här 60 nöjesparker för barn och ett antal trädgårdar, som Jardin des Papillons, Jardin Tropical och Parc Floral de Paris som har akvarium med exotiska fiskar och reptiler. I norra delen ligger Paris enda kvarvarande befästa byggnad, Château de Vincennes (Avenue de Paris), som en gång var kungligt residens, men övergavs när Versailles stod klart. Napoleon hade slottet som arsenal innan det blev fästning, fängelse och porslins-fabrik. Slottet består av flera delar omringade av försvarsmur och vallgrav. De äldsta delarna härstammar från en medeltida borganläggning från 1369 och de nyare utgörs av ett barockslott byggt 1654-1661. Det gotiska kapellet är från 1550 och det 52 m höga borgtornet byggdes omkring 1330 och fungerade som utsiktstorn och bostad. Fängelsecellerna är idag museum.
I västra delen ligger Parc Zoologique de Paris (53 Avenue de St-Maurice), Paris bästa djurpark. Den öppnade 1934 och har cirka 1200 djur på 15 hektar. Parken är dock stängd till 2014. Mer info: parczoologiquedeparis.fr
Parken hyser också travbanan Hippodrome de Vincennes, var världens mest berömda travlopp Prix d'Amerique äger rum i januari.
Intill parken, i Palais de la Porte Dorée, ligger Cité nationale de l'histoire de l'immigration (293 Avenue Daumesnil), ett immigrationsmuseum som öppnade 2007. Här finns utställningar om den franska immigrationens historia och kultur från början av 1800-talet till idag. Mer info: www.histoire-immigration.fr
I palatsets källare finns Dorée Tropical Aquarium med kring 5000 djur av 350 olika arter som tropiska fiskar, afrikanska, asiatiska och sydamerikanska fiskarter och krokodiler Mer info: www.aquarium-portedoree.fr


Grande Cascade




Château de Vincennes

  Montmartre


Place du Tertre

Moulin Rouge


Sacre Cœur

Norr om Paris centrum ligger stadsdelen Montmartre, som fram till revolutionen mest bestod av väderkvarnar och vinodlingar. Under slutet av 1800-talet blev det centrum för konstnärer, poeter och författare som lockades av kabaréerna, bordellerna, revyerna och de billiga hyrorna. Picasso och Maurice Utrillo var två av invånarna. Idag finns endast två väderkvarnar och en vinodling kvar och de flesta av konstnärerna har lämnat Montmartre, men det är det bästa stället i staden för att köpa souvenirer och billig konst. Konstnärerna ställde ut sina målningar på det pittoreska gamla bytorget Place du Tertre, som även idag är fullt av konstnärer som tecknar och målar av de tusentals turister som flockas här och i Montmartres trånga gränder.
Av naturliga skäl har ett stort antal konstmuseer samlats i området; i nära anslutning till Place du Tertre ligger bl.a. Espace Montmartre Salvador Dalí (11 Rue Poulbot) som har en permanent utställning med 330 skulpturer och målningar av Salvador Dalí. Mer info: www.daliparis.com

Montmartre utgör Paris högsta punkt och ligger uppe på en 149 m hög kulle som är bitvis ihålig på grund av flera hundra års grävningar efter gips. Den vackraste utsikten över staden får man från terrassen framför områdets största sevärdhet, den vita romersk-bysantinska kyrkan Sacré Cœur (35 Rue du Chevalier de la Barre). Den kom till efter förlusten i det tysk-franska kriget 1870-1871, då två katolska affärsmän lovade varandra att bygga en kyrka tillägnad Kristi heliga hjärta för att minnas de många som stöp i kriget och för att ge 1800-talet ett värdigt religiöst slut. Bygget startades 1875 och stod klart 1914, men invigdes inte förrän 1919 då första världskriget var över. Från den 83 m höga kupolen kan man en klar dag se 50 km bort. Mer info: www.sacre-coeur-montmartre.com
Vid foten av Montmartrekullen, i stadsdelen Pigalle, ligger den berömda kabaréteatern Moulin Rouge (82 Blvd de Clichy), som grundades 1889 och blev snart danspalats med den vilda cancan-dansen som dess signum. Celebriteter från hela världen har både stått på scen och suttit i publiken och en av få gånger man har hållit stängt var när drottning Elizabeth II var på besök 1981. Här erbjuds fortfarande middagsshower med champagne för 1000-1500 kr. Mer info: www.moulin-rouge.com
  Château Versailles


Marmorgården, Versailles

Spegelsalen

Grand Trianon


Chapelle Royale




Vattenbäddarna framför slottet

23 km sydväst om Paris ligger Versailles, en liten stad med Europas största slott som årligen drar 3 miljoner besökare.
1668 påbörjade kung Ludvig XIV bygget av ett slott som skulle visa Frankrike och resten av världen den franska monarkins totala makt. Det skulle rymma hela hovet på 20 000 personer samt regerings- och förvaltningslokaler. Utgångspunkten lades i faderns enkla jaktstuga, som fortfarande syns i mitten omgärdad av den mängd kringbyggnader palatset utgör. Slottet byggdes på toppen av monarkins glanstid.
1682 kunde kung Ludvig XIV med sin drottning Marie-Thérèse flytta in och han stannade till sin död 1715. Därefter tog Ludvig XV och senare Ludvig XVI över slottet, men den kungliga epoken i Vers-ailles avbröts plötsligt den 7 oktober 1789 då en pöbel mördade slottsvakten, drog med sig Ludvig XVI och drottning Marie Antoinette tillbaka Paris var de fängslades dem fram till avrättningen i giljotinen 1793. Därefter auktionerades inventarierna bort, målningarna flyttades till Louvren och slottet förföll. 1833 lät Frankrikes siste kung, Ludvig Filip I, restaurerade slottet och omvandla det till museum.
De vackra förgyllda huvudgrindarna leder in till den stora Ministergården. I dess mitt står en staty av Ludvig XIV, som markerar början på Kungliga gården, som en gång var avskilt från Ministergården med ett förgyllt gallerverk. Närmast slottets entré ligger Marmorgården, belagt med marmor. I norra flygeln ligger Ludvig XIV:s sista tillägg till Versailles: barockkapellet Chapelle Royale byggt i två våningar 1710 samt L'Opéra som stod klar 1770. Här låg också de kungliga våningarna. Södra flygeln inrymmer ett museum om fransk historia.
Huvudslottet har de praktfullaste salarna. På första våningen ligger bl.a. kungen och drottningens privata våningar, statsgemaken och den magnifika 73 m långa, 13 m höga och 10,4 m breda Spegelsalen med 17 enorma speglar på ena sidan och lika många fönster på andra sidan. Här utropades kung Vilhelm av Preussen till tysk kejsare efter tysk-franska kriget 1871, och 1919 gav fransmännen igen då man på samma plats tvingade tyskarna att signera fredsfördraget efter Första världskriget. Under kungarnas tid användes Spegelsalen till officiella ceremonier.
Den enorma tillhörande parken, med sina franska barockträdgårdar, är fylld av fontäner, dammar, statyer, alléer och blomsterplanteringar, samt ett orangeri som hyser exotiska växter på vintern och den vackra La Colonnade, en cirkel av marmorbågar som användes som matsal och audienssal.

Ytterligare två slott ligger i den norra delen av parken. Grand Trianon i sten och rosa marmor byggdes av Ludvig XIV 1687 för att dra sig undan det strama hovlivet och träffa sin älskarinna. Det byggdes om i empirstil av Napoleon I. Det ockrafärgade Petit Trianon byggdes 1760 som tillflykt till Ludvig XV som inte gillade det stora slottet. Detta blev senare Marie Antoinettes favoritplats och i närheten byggde hon 1783 den lilla romantiska byn Hameau de la Reine där hon lekte bondkvinna. Förutom hennes eget hus fanns en kvarn till att mala säd, ett mejeri, odlingslotter, kök där man förberedde mat, biljardhus och ett stall till kor, får och getter.
Längst västerut i parken ligger Petit Canal och Grand Canal, två korsande kanaler som bildar en stor sjö där Ludvig XIV anordnade båtfester. Den 1,6 km långa och 62 m breda Grand Canal placerades så att den skulle reflektera solnedgången. Idag kan man hyra roddbåtar och ro runt i kanalerna.
Mer info: www.chateauversailles.fr


Cœur Défense

Tour First

La Défense  
Dessa ultramoderna skyskrapor, 4 km väster om staden, är Europas största kontors- och affärskomplex. Man ville bygga området på en rak linje från Triumfbågen, den s.k. Triumfvägen, och det skulle fungera som bas för ledande franska och internationella företag. Planeringen började redan efter första världskriget, men depressionen på 1930-talet kom emellan. 1931 organiserades en ny tävling om hur det nya affärscentret skulle se ut. Denna gång begränsade man höjden på byggnaderna eftersom myndigheterna menade att att de hindrade utsikten över Triumfbågen, och skyskrapor fick endast finnas längst ut, vid Défense. Man fastslog senare att man skulle fokusera på La Défense och inte, som tidigare, längs hela Triumfvägen.
1958 påbörjades byggandet som ritats av den danske arkitekten Johann Otto von Sprekelsen. Man hade till en början en strikt plan hur det skulle se ut, två rader med totalt 20 skyskrapor på vardera 25 våningar skulle byggas, men planen följdes inte speciellt noga då företagen önskade högre byggnader. Resultatet blev en blandning av främst billiga hus med olika höjd. Den ekonomiska krisen på 1970-talet gjorde att lokalerna blev svåra att sälja eller hyra ut och utvecklingen avstannade. Men på 1980-talet rusade den fram och idag består området av 72 byggnader och 1 500 företag med 180 000 anställda.

La Défenses mittpunkt utgörs av det 161 m höga tvillingtornet Cœur Défense (110 Esplanade du Général de Gaulle ) som byggdes 2001och är ett av områdets högsta byggnader. Den högsta är det 231 m höga Tour First (1 Place des Saisons) som byggdes 1974, men var då endast 159 m högt. 2007-2011 totalrenoverades byggnaden och med den ökade höjden är den idag högst i Frankrike.
Höjden på flera av skyskraporna, i synnerhet Gan Tower som byggdes 1974, orsakade folkstorm, eftersom man ansåg att de var för höga och förstörde utsikten över Triumfbågen. Delvis som svar på kritiken byggdes en motvikt för Triumfbågen, på initiativ av den dåvarande presidenten Mitterand, som önskade en 2000-talets Triumfbåge. Resultatet, skapat av danskarna Johan Otto von Spreckelsen och Erik Reitzel, blev La Défenses mest imponerande byggnad: den enorma ihåliga kuben La Grande Arche eller Arc de Triomphe de l'Humanité (Mänsklighetens triumfbåge), 110 m på alla sidor och tillräckligt stor för att rymma hela Notre Dame. Den är byggd i carraramarmor, grå granit och glas och invigdes den 14 juli 1989, på 200 årsdagen av franska revolutionen. Dess läge markerar den västra slutpunkten på den 8 km långa Axe Historique som sträcker sig från glaspyramiden vid Louvren genom Tuileries-trädgården, längs Champs-Elysées, genom Triumfbågen, Porte Maillot och fontänerna och torgen på La Defénses Esplanade du Général de Gaulle. Sidorna på La Grande Arche hyser regerings- och affärslokaler, takvåningen The International Foundation of Human Rights och på bottenplanet ligger ett multimediacenter med information om Europa och EU. Mer info: www.grandearche.com

Det stora Centre des Nouvelles Industries et Technologies (CNIT), eller Palais de la Défense, invigdes 1958 och är stadsdelens äldsta byggnad. Den är formad som ett musselskal och hyser enorma utställningslokaler. Mittemot ligger Les Quatre Temps (15 Parvis de la Défense), kontinentala Europas största shoppingcenter med 234 butiker. Det byggdes 1981, men totalrenoverades 2006-2008. Mer info: www.les4temps.com
Le Parvis, Axe de la Défense och Esplanade du Général De Gaulle bildar tillsammans en kilometerlång gågata, som blivit friluftsmuseer för samtida konst. I dess mitt står ett monument från 1883, La Défense de Paris, som hedrar försvaret av Paris under kriget mot Preussen 1870-1871, och har gett området dess namn. Bakom monumentet ligger Bassin Agam, en pool med färgglad mosaik och datastyrda fontäner, ballets muets, vilka sätts igång ett par gånger dagligen, och två gånger i veckan ackompanjeras vattenshowen av musik.
Info-Défense är områdets turistbyrå, som också har ett museum, som visar La Défenses utveckling.
Mer info: www.ladefense.fr


La Défense från centrala Paris

La Grande Arche

CNIT

  Parc de la Villette  
  Denna stadspark i 19:e arraondissementet var förr slakthus och boskapsmarknad. 1984 ville man återuppliva det slitna området och göra det till en plats för möten, aktiviteter och för att öka intresset för konst och vetenskap. 1993 öppnade parken med vetenskapsmuseum, trädgårdar, utställningspaviljong, konserthus, tio påkostade lekplatser, en sfäriska biograf och ett musikcenter.
Det enorma vetenskaps- och teknikmuseet Cité des Sciences et de l'Industrie (30 Avenue Corentin-Cariou) ligger omgivet av vatten och har stora kupoler där ljuset kan flöda in. Längs väggarna ligger 32 m höga drivhus med frodig växtlighet. Museet inrymmer akvarium, stridsflygplan, rymdraketer och Cité des Enfants, en fantastisk vetenskapsstad för barn 3-6 respektive 6-12 år. Expositions d'Explora på plan 1 och 2 presenterar ämnen som datorer, människan, språk, kommunikation, rymden, havet, jorden, ljus, ljud och film genom multimediautställningar, interaktiva datorer och modeller. Besökaren har bl.a. möjlighet att delta i dataspel, flyga med hjälp av en flygsimulator, prata med en 6 m hög robot, promenera genom ljudvallen, se hur berg uppstår, hur astronauter lever i rymden och hur man gör väderprognoser med kartor och satellitbilder. Här finns också ett planetarium som dagligen visar sex storbildsfilmer om rymden och har en astronomisk stjärnsimulator. Mer info: www.cite-sciences.fr
Den 36 m höga sfäriska biografen La Géode består av 6500 ståltrianglar som reflekterar omgivningarna och himlen. Här kan man se filmer om natur, resor, specialeffekter eller rymden. Filmerna projiceras på 1000 m² stor filmduk som täcker 180 grader och får publiken att känna sig omgiven av händelserna. Mer info: www.lageode.fr
Omkring Cité des Sciences et de l'Industrie finns också L'Argonate, en fransk ubåt från 1957 och Cinaxe, som fungerar som en simulatoråktur där stolarna publiken sitter i rör sig synkroniserat efter vad som händer på en stor filmduk.
I musikcentret Cité de la Musique (221 Avenue Jean Jaurès) finns, förutom en triangelformad konserthall, bibliotek, konservatorium och studior, även musikmuseet Musée de la Musique med över 4500 vanliga och ovanliga instrument, verktyg och konstverk, som visar musikens historia sedan 1500-talet. Mer info: www.cite-musique.fr
Mer info: www.villette.com


Cité des Sciences et de l'Industrie och La Géode